Oeniga båda här och där

» Snart ovän med alla.

Jerusalem är en helig stad för många. För judar, muslimer och kristna är det en helig stad med för religionerna viktiga heliga platser. Det är av den anledningen FN i sina resolutioner bestämde att staden måste vara öppen för alla religioner och staden delades upp mellan en judisk stat Israel och en muslimsk stat Palestina. Sedan dess har dock Israel ockuperat hela staden och annekterat staden som en del av staten Israel. Samtidigt som muslimer fått allt svårare att få tillgång till sina heliga platser i staden.

Det är här vi har konflikten vad det gäller Jerusalem som huvudstad i Israel. Genom att vägra erkänna Jerusalem som Israels huvudstad gör nästan alla stater klart att man inte erkänner den israeliska ockupationen av östra Jerusalem. I Sverige är det främst Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna som driver frågan om att flytta Sveriges ambassad till Jerusalem och alltså erkänna den israeliska ockupationen av den palestinska delen av Jerusalem.

Idag har den israeliska militären stoppat Jerusalems latinska patriark, Pierbattista Pizzaballa, från att som vanligt gå in i Heliga gravens kyrka för att fira palmsöndagen. Något som inte skett på flera århundraden. Ett antal europeiska ledare som Frankrikes president Emmanuel Macron och Italiens premiärminister Giorgia Meloni har kraftfullt protesterat. Italiens utrikesminister Antonio Tajani har kallat upp Israels ambassadör i Rom till utrikesdepartementet för en förklaring. - "En förolämpning mot varje gemenskap som erkänner religionsfriheten" kommenterar Giorgia Meloni det hela med. - "Ett allvarligt brott mot grundläggande principer för religionsfrihet och visar brist på respekt för känslorna hos miljarder människor världen över" kommenterar Patriarkatet i Jerusalem den israeliska militärens ingripande.

Men den Israeliska regimen under ledning av Benjamin Netanyahu och hans allierade inom de högerextrema ultraortodoxa grupperna har fått något av storhetsvansinne och tror att man kan göra vad man vill. Gissningsvis applåderar KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe i sedvanlig ordning det hela.

För några dagar sedan tyckte jag till här om att flera libanesiska journalister mördats av israeliska soldater inne i Libanon. Israel hävdade att en av dom i själva verket var Hizbollahterrorist och som bevis publicerade man bilder som visade honom i Hizbollahuniform. Men nu har den israeliska militären tvingats erkänna att bilden var förfalskad. - "Dessvärre finns egentligen inte något sådant foto, det var photoshoppat" konstaterar militären själva.

För övrigt fortsätter de främst israeliska attackerna mot Libanon och Iran. Än så länge är inte ammunitionen slut! Samtidigt antyder Kejsaren i Vita Huset (låt oss kalla honom Donald J. Trump...) att USA planerar en markinvasion av Iran.

Det är uppenbart att Kejsar Donald inte har någon plan för hur han ska få slut på dödandet. Jag som trodde att USA redan hade lärt sig att invasioner av länder löser inte problem. Det skapar nya problem och kostar människoliv. Den iranska regimen är en blodsbesudlad sådan. Men om andra stater med militära medel försöker byta ut den är den troliga utvecklingen att det blir ännu värre.

Slutligen kan vi notera att över 8 miljoner amerikaner demonstrerat mot Donald Trumps sätt att styra USA som allt mer avlägsnar sig från en demokrati.
♥ ♥ ♥ ♥ ♥
» Den Brunblå sörjans sörja.

Som vi kunde konstatera i fredags har två moderata riksdagsledamöter hoppat av Moderaterna och istället anslutit sig till Sverigedemokraterna. Enligt den moderata historiebeskrivningen tycker man inte att dom skött sitt uppdrag tillfredsställande och har därför flyttats ner längre ner på listan inför årets val. Eller för att uttrycka det lite mer drastiskt, dom har petats.

Pga missnöje med detta har dom därför anslutit sig till Sverigedemokraterna istället. Dom sitter kvar i Riksdagen mandatperioden ut, men är där formellt "partilösa" även om dom av Moderaterna i sedvanlig ordning har uppmanats att lämna sina poster. Uppenbart är att förhållandet mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna inte alls är lika hjärtligt som det numera är mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna. Flera ledande moderata företrädare har använt uttrycket "Soptippsdemokraterna" om Sverigedemokraterna. Jag som hela tiden har trott att det var just Moderaterna som var Jimmie Åkessons närmaste allierade inom den Brunblå regeringen. Visserligen har ju Ebba Busch försökt närma sig, men M har hela tiden framstått som SD:s närmaste allierade.

Och så dyker plötsligt Liberalerna upp som Jimmie Åkessons favoriter. Hjärtliga kramar och ömsesidiga kärleksbetygelser kommer verkligen som en överraskning. Det handlar ju inte direkt om kärlek vid första ögonkastet, men något har hänt hur som helst. Samtidigt som alltså Moderaterna uppenbarligen tycker att man måste distansera sig för att ha en chans att överta kommandot inom den Brunblå sörjan.

För övrigt kan vi konstatera att den ena avhopparen Marléne Lund Kopparklint mycket snabbt fått en högt uppsatt plats på SD:s riksdagslista. Hur det blir med den andra Arin Karapet har jag inte sett något om. Undrar för övrigt hur den SD:are som nu troligtvis förlorar sin riksdagsplats känner sig efter att ha petats till förmån för en avhoppad moderat?

Sedan ser jag att Liberalerna har stora bekymmer lokalt i många kommuner. Avhopp osv gör att Liberalerna i många kommuner inte har några namn på någon kommunfullmäktigelista. I många andra kommuner måste man nu i all hast göra om sina listor efter avhopp. Uppenbart är att kalabaliken inom Liberalerna inte har lagt sig för att Simona Mohamsson med förvånansvärt låg marginal klarat av en "förtroendeomröstning" på ett kaosartat extrainkallat Landsmöte. Jag ser med spänning fram emot väljarundersökningar som gjorts efter att kalabaliken lagts sig. Lyckas man kompensera för avhopp eller kanske till och med öka? Och om man ökar, var plockar man dom från? Vart går avhopparna?

Vi ser med spänning fram emot nästa sändning!