En dag med dilemmor

» Dagens dilemma - att svara på frågan: Jag hörde Ekots lördagsintervju med moderatledaren Anna Kinberg Batra och jag tyckte nästan synd om den stackaren. Varje gång frågorna hettade till lite blev svaret en lång utläggning - om något annat med koppling till vad frågan egentligen handlade om. Men inget svar på den direkta frågan! Det kunde t.ex. handla om de rika moderatghetton som inte vill ta sin del av kakan när det gäller flyktingmottagande. Det kunde handla om ifall de moderata riksdagsledamöter som var kritiska mot Decemberöverenskommelsen också skulle få rösta för den moderata budgeten i riksdagen. Det kunde handla om ifall inte systemet med tillfälliga uppehållstillstånd innebar att man tyckte att invandrarna inte brukade allvar med att skaffa jobb. Det kunde handla om privata skolors lägre standard. Min högt älskade hustru tyckte man skulle hälla en spann kallt vatten över henne. Men jag förstår Anna Kinberg Batras dilemma. Hon kan ju inte svara på frågan eftersom oberoende av hur hon svarar så skulle det skrämma bort väljare. Alltså blir taktiken att inte svara alls, utan istället svamla på om något annat. Fast det håller inte i längden, det blir ju mest komiskt, som i den här intervjun. Själv har jag också ett dilemma. Hur ofta och hur länge kan jag egentligen påminna om Anna Kinberg Batras ungdomsklavertramp med uttalandet om att "Stockholmare är smartare än lantisar"? Jag är ju medveten om att det egentligen är precis tvärtom. Men, jag tror jag kör på ett tag till...

» Ett annat dilemma - mitt förhållande till Danmark: Som skåning har man ju ett speciellt förhållande till Danmark. Fram till 1658 när den svenska ockupationshären invaderade och sedan påbörjade en blodig utrensning var ju Skåne en viktig del av Danmark. De skånska snapphanarna bedrev länge ett blodigt frihetskrig i protest mot den fula ovanan att flytta nationsgränser med vapenmakt. Något som ju fortfarande inte accepteras - vid utvalda tillfällen typ Ukrainakonflikten. Hur som helst handlar mitt dilemma om hur jag ska förhålla mig till Danmark. Om några dagar är det ju val i Danmark, och just nu slåss de flesta etablerade partierna om att vara så främlingsfientliga som möjligt. Och jag skäms över vårt danska ursprung! I motsats till i Sverige har ju det mest öppet främlingsfientliga och rasistiska partiet, Danskt Folkeparti, redan tidigare släppts in i regeringen av de danska borgerliga partierna. Men även den nuvarande Socialdemokratiskt ledda regeringen har i mångt och mycket tagit efter Danskt Folkepartis politik. Resultatet är att Danskt Folkeparti i Danmark är ännu större än vad Sverigedemokraterna är i Sverige. Danskt flyktingmottagande är minimalt. Och jag skäms över min kärlek till Danmark. Mitt dilemma är alltså hur jag ska göra. Ska jag visa min skam, eller ska jag förtrycka den. Lyckligtvis finns det en opposition även i denna fråga. Den här annonsen från skolelever är ett sådant exempel.

» En republikans dilemma med rojalismen: I dag är det ju kungligt bröllop och hela landets rojalister har högtidsstund. Själv har jag ju som republikan en lite annan syn på det hela. Jag tycker alltså att det är ett sliskigt och överdrivet spektakel betalt med våra skattepengar. I princip borde det vara med Monarkin som med Kyrkan. Dvs bara medlemmar / supportrar betalar avgift (förutom en mindre del för att bevara t.ex. det kulturhistoriska arvet). Vill man stå som ett fån och vifta med en flagga för att nå'n blåblodig hittat på något, så låt dom göra't. Men låt oss andra slippa betala för det hela i varje fall så länge vi dras med den otidsenliga monarkin i motsats till en modern demokratisk republik. Jag tror t.ex. att den stackars Carl Philip Edmund Bertil Bernadotte egentligen hade föredragit att ha sluppit hela ståhejet och sluppit de kungliga bestyren. Bara han hade tillräcklig försörjning för att syssla med det han tycker är roligt så hade han nog som sagt helst sluppit hela den monarkistiska yran. Men som republikan hamnar man ju många gånger i ett dilemma när det gäller de kungliga stackarnas liv. Är det t.ex. renhårigt att påminna om Sofia Kristina Hellqvists bakgrund som utvikningsbrud (se bild)? Är man egentligen bara taskig om man berättar om hennes deltagande i dokusåpan Paradise Hotel? Var går gränsen för vad som är renhårigt eller bara är förföljelse? Eller är det den allmänna inställsamheten och fjäskeriet som är det mest taskiga? Det är faktiskt ett dilemma! Vem är det egentligen mest synd om? Oss som ska finansiera och stå ut med dumheterna, eller de stackare som tvingas ställa upp på fjanterierna och stå och le och vinka på befallning och kanske främst känna sig som en idiot? Jag vill därför i sedvanlig ordning tipsa om medlemskap i Republikanska Föreningen. Detta kostar bara 200 kronor till plusgiro 114 96 91-6. Det är mycket mindre än vad det här bröllopet kostade skattebetalarna per sekund.

AVSKAFFA DEN OTIDSENLIGA MONARKIN

» Miljöpartiets dilemma - ideologi eller resultat: I dagarna har ju Miljöpartiet sin kongress. Och DET är naturligtvis alltid ett bekymmer för ett regeringsparti som bildat regering i koalition och i minoritet. Det kan ibland vara svårt att förklara för sina medlemmar att man faktiskt inte sitter i majoritet och kan införa allt man vill. Man tvingas alltså att kompromissa. Dilemmat är hur mycket man ska acceptera att kompromissa bort för att i varje fall få igenom lite av det man vill. Sitter man i en minoritetsregering tillsammans med ett annat parti som är mycket större så får man acceptera att man får kompromissa bort en hel del. Var går gränsen? När är bortprioriteringarna så omfattande att medlemmarna inte längre vill vara med? Det här är ett stort dilemma för ett starkt ideologiskt parti som Miljöpartiet. Hur länge accepterar de mest extrema miljömupparna att fråga efter fråga måste bortkompromissas? Att sedan borgerliga ledarsidor och borgerliga politiker myser och gläds för varje fråga som man tvingas kompromissa bort (likt Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Svenska Dagbladet) får dom leva med. Något får man ju glädja högern med. Men Miljöpartiets ledning har ett stort dilemma, var går gränsen?

» Dilemmat med svinen: Hur ska man behandla svin? Det blev lite uppmärksamhet när Miljöpartiets Åsa Romson nyligen inte ville ta Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson i hand i samband med partiledardebatten i Riksdagen. Och det är ett dilemma. Hur mycket respekt ska man visa en människa som man inte har respekt för? I Aftonbladet kommer Fredrik Virtanen trots allt fram till att Åsa Romson borde ha tagit hans hand. Men det är ett dilemma. Var går gränsen? Hade du tagit Kim Jong-uns hand? Saudiarabiens enväldiga kung Salman bin Abdul Aziz hand? Vladimir Putins hand? IS ledare Abu Musab al-Zarqawis hand? Var går gränsen för vem du helt saknar respekt för och vem du trots allt är tvingad att ta i hand även om ni har olika åsikter? Den gode Jimmie Åkesson hade i dagarna lite svårt att förklara varför han gick med i SD när partiet bestod av folk från Bevara Sverige Svenskt, Nordiska rikspartiet, Nysvenska rörelsen och liknande. Han skyller på att han direkt började arbeta på att förändra partiet. Men om han inte sympatiserade med vidrigheterna, varför gick han då med? Gick han med för att förändra så kunde han ju gått med i vilket parti som helst. Han snackar helt enkelt skit. Se den gamla affischen från SD - det var dom han valde att ansluta sig till. Det är hans vänner som gör sån't här t.ex. När Kroatien för någon dag sedan tog emot Italien tvingades man spela inför tomma läktare efter det att kroatiska sympatisörer uppfört sig vidrigt under första matchen i Italien. Trots detta hade svinen sett till att det inför returmatchen syntes ett tydligt hakkors på planen inför matchen. Nazister och rasister finns lite var som helst, och Jimmie Åkesson valde att gå med i ett parti där de svenska nassarna höll till. DET kommer han inte ifrån. Och det är verkligen ett dilemma om man ska ta honom i hand eller inte?

Snart är det vår

» Utöka bidragssamhället: Jag läser att för varje kilometer som jag cyklar så sparar samhället 1:40 kronor. Och för varje kilometer man kör bil så kostar det samhället 1:50 kronor. Nu ska jag snart cykla till jobbet när jag skriver detta. Det är 4 kilometer enkel resa. Dvs 8 km x 1:40 = 11:20 varje dag jag jobbar som jag sparar till samhället. Detta i motsats till de 12:- kronor som en bilresa hade kostat samhället. Jag kräver härmed del av dessa 23:20 som samhället sparar in genom att jag cyklar istället för att jag kör bil till jobbet. Med tanke på alla andra varianter på skatteavdrag som införts för att köpa röster kräver jag härmed att det införs ett Regelmässigt Trampavdrag. Har vi ROT och RUT kan vi ha RET-avdrag också. Det kan lämpligen sättas till 10:- kronor per kilometer man förbinder sig att cykla. Maxtaket kan sättas vid 25.000 kronor precis som RUT-bidraget. Ställ upp i kampen för Bidragssamhället!

» Avskaffa kungatramset: I dag fyllde Lill-Tjabo, Carl Philip Edmund Bertil Bernadotte, år. Och det är väl kul för honom. Själv struntar jag ganska mycket i det. Men, inte tillräckligt mycket för att undvika att nämna det på bloggen! Och snart ska den lyckosten gifta sig med sin egen Paradise Hotel favorit Sofia Kristina Hellqvist. Och det är väl trevligt för de båda. Och Knugen har ju nu bestämt sig för att Sofia ska kunna titulera sig prinsessa. Och det är väl trevligt... Själv tycker jag, som jag sagt många gånger tidigare att vi avskaffar hela tramset. Gå med i Republikanska Föreningen.

Om vi och dom

» Jag väntar på inbjudan: Jag noterar att det nu är klart att invänta en inbjudan till att närvara vid bröllopet mellan Carl Philip Edmund Bertil Bernadottes och Sofia Kristina Hellqvist framåt sommaren. Jag har kollat upp så att jag inte ska jobba den aktuella dagen. Jag utgår ifrån att jag som finansiär av hela spektaklet också blir inbjuden!

Gå med i Republikanska Föreningen.

» Dom giriga är många: Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Ludvigsson har läst LO:s inkomstutredning som visar att de som redan har sitt på det torra drar ifrån de lite längre ner på stegen. Löneskillnaderna ökar kraftigt i vårt land helt enkelt. Och det är främst näringslivets bossar som drar ifrån rejält medan det som kallas "byråkratins" maktelit och den "politiska" makteliten inte på samma sätt drar ifrån. Och vad är då Maria Ludvigssons kommentar till denna kartläggning? Jo, hon skriver: - "Löneskillnaderna är snarare för små"! I Maria Ludvigssons idealsamhälle i synnerhet (och högerns i allmänhet) är det nämligen viktigt att det längst ner på skalan finns en stor grupp människor som tjänar så lite att dom knappt kan försörja sig. Det måste helt enkelt i deras idealsamhälle finnas en stor lågavlönad grupp tillgänglig som kan passa upp de som klättrat upp lite högre upp på stegen. Dom ska möjligen via välgörenhet ha så pass mycket stöd att dom inte svälter ihjäl. Men i övrigt ska dom tvingas ta alla tillgängliga sysselsättningar med att passa upp de redan privilegierade så billigt som möjligt. De enda samhällsinsatser som kan accepteras för att möjligen förbättra situationen för denna underklass är skattesubventioner till de som har råd att utnyttja deras service (som RUT- och ROT-bidrag). I högerns idealsamhälle kräver den totala samhällsekonomin att det finns en underbetald underklass längst ner som finns tillgänglig för att passa upp de längst upp.

» Blogg 100 utmaningen del 20 eller vapenkåta amerikaner: Jag läser en liten notis som berättar att den amerikanska senatorn Brian Birdwell i ett lagförslag vill att studenter i Texas ska ha rätt att bära vapen på skolområdet. I dag är handeldvapen förbjudna inne på college- och universitetsområdena. - "Vi måste låta vuxna personer med licenser ha möjligheten att skydda sig" argumenterar han! Om man inte hade velat gråta så hade man skrattat! Detta är dagens tyckeri inom ramen för #blogg100.

» Bedragare del 134: Det här mejlet kom i går på kvällen. Och jag gick nästan på det! Min första tanke var nämligen att nu har jag för mycket sparat på min webmail så att jag måste gå in och slänga en massa gamla inaktuella mejl. Men sedan läste jag lite mer noggrannt och upptäcker att mejlet ju inte kommer från min webmail-leverantör. Och svenskan lämnar ju lite övrigt att önska.

Webmail Överskrider begr Uppdatera

System Administrator admin@technicalsupport.se
to 2015-03-19 20:51
Till: me admin@technicalsupport.se;

Kära användare,

På grund av den senaste uppgraderingen av vår databas. Du måste uppdatera dina webmail uppgifter.
För att förhindra förlust av information, måste alla användare att uppdatera sina webmail data med den nya databasservern

Uppdatera här: http ://support.webmail.se

Systemadministratör

Dessutom så är det ju inte det dom vill att jag ska göra heller. Om någon vill att man ska klicka på en länk för att begräfta uppgifter om kontot så är det bara att slänga det. Alltså släng skiten. Dessutom ska det kanske påpekas att länken man ska klicka på INTE leder till den adress som står skrivet. Det leder åt helt annat håll. Det leder till något skumt företag som vill investera våra slantar. Som sagt - släng skiten.