» Dagens lästips
För några dagar sedan blev bland annat Folkpa... f'låt Liberalernas ledare f.d. majoren Jan Björklund så upprörd att jag nästan började oroa mig för att han skulle få hjärtsnörp. Major Jan Björklunds upprördhet handlade om att alla kvinnorna, med Handelsminister Ann Linde i spetsen, följde iransk lag och hade en sjal över håret när man var på officiellt besök i Iran för att hjälpa svenska företag att utöka sina affärer med Iran. Jan Björklund tyckte uppenbarligen att det var ett skandalöst accepterande av en urfånig religiös lag som lägger sig i hur kvinnor klär sig offentligt. Om Jan Björklund tyckte att den svenska delegationen skulle demonstrerat mot den iranska lagen genom att bryta mot den, eller om han tyckte att vi skulle undvikit att skicka kvinnor med på försäljningsturnén, eller om vi möjligen skulle ha stannat hemma helt och hållet framgår inte riktigt av den mediarapportering jag sett.
För naturligtvis är det så att det är helt otidsenligt att man i ett land har lagar och regler som reglerar hur vi klär oss. Jag tycker faktiskt att sådana lagar och regler ska bekämpas med alla medel som är tillgängliga. Jag förväntar mig därför att Jan Björklund och hela den Folkpar... f'låt Liberala riksdagsgruppen vid nästa riksdagssammanträde protesterar mot svenska klädkoder. Jan Björklund kommer därför att dyka upp i bar överkropp och endast iklädd ett par minimala leopardmönstrade tangabadbyxor i riksdagen. Hela den kvinnliga riksdagsgruppen kommer att ha shorts men helt bar överkropp och visar upp sina tuttar i all sin prakt. Stora och små, hängande och fasta. Den övriga manliga riksdagsgruppen kommer att ha moderiktiga riktigt trasiga jeans, T-tröjor med spännande tryck och basebollkepsar med undantag för ett par riktigt modiga herrar som istället kommer att ha röd volangkjol och en djupt urringad spetsblus. Alla kommer att vara klädda i trätofflor. Jag vill påpeka att på bilden är Jan Björklund klädd helt enligt de regler som gäller just i det sammanhanget.
Naturligtvis skämtar jag. Vad jag vill säga är att det finns regler för hur vi klär oss överallt. En del kanske befogade, en del något onödiga och andra kanske mer löjliga och dumma. Men regler för hur vi ska klä oss finns överallt. Dom är baserade på kultur, religion, sedvänja, klimat och status. Mitt lästips är därför till Jan Björklund att läsa dagens debattartikel i Dagens Industri som är skriven av den svensk-iranska affärskvinnan Maria Masoomi, som under rubriken "Befängd kritik om sjalen" främst är kritisk mot att den stora svenska kvinnliga delegationen valt så fula sjalar. Just genom att visa hur många kvinnor som ingick i den svenska delegationen visade man för de iranska kvinnorna att det går att komma långt i den feministiska kampen om man bara fortsätter att kämpa. Det hade inte hjälpt de iranska kvinnorna att demonstrera som Jan Björklund uppenbarligen tycker. Istället hade det skadat den feministiska och demokratiska kampen i Iran.
Alltså ett stort tack till Ann Linde och alla kvinnorna i den svenska handelsdelegationen. Jag tror faktiskt att det ni gjorde var till stor hjälp för kvinnor och andra som arbetar för demokrati i Iran samtidigt som det var till stor hjälp för det svenska näringslivet. Jag tycker Jan Björklund ska ta på sig stora skämshatten (det finns ingen lag som förbjuder detta) och sedan sätta sig i skamvrån en vecka. All publicitet är faktiskt inte god publicitet! Tänk på det en annan gång Jan!
» Allt har sin förklaring
En av de stora politiska frågorna i Sverige är debatten om vinster i välfärden. Dvs hur stora vinster ska vi acceptera att privata bolag som finansierade med skattemedel bedriver t.ex. Friskolor eller Äldreboenden gör? Obegränsade vinster eller ska vi ha en begränsning i hur stora vinster dom får dela ut till sina aktieägare? Internationellt är det till exempel inget land, förutom Sverige, som överhuvudtaget accepterar att skolor finansierade med skattemedel delar ut vinster till sina ägare. Skattepengar till skolor ska används till skolor och inte som utdelningar till spekulanter som investerat riskkapital. Samma resonemang kan gälla även t.ex. äldreboenden osv. Skattepengarna ska användas till skolan, till åldringarna osv. Bolagen ska inte kunna lockas att dra ner på kvaliteten eller på personalen för att tjäna mer pengar till sina ägare. Ursprungligen räknade regeringen med att få igenom ett sådant förslag, men helt plötsligt bytte Sverigedumokraterna åsikt efter att ha bjudits på middag av flera av näringslivets lobbyorganisationer. Från näringslivet förs det också en mycket intensiv kampanj mot det förslag som ligger och som begränsar vinstuttaget till maximalt 7%. Ett av de stora företagen inom den här branschen är det nyligen börsnoterade Attendo. Attendo redovisade i dagarna en vinst på 241 miljoner kronor på en omsättning på 2.647 miljoner. Eller förenklat, för varje hundralapp vi skattebetalare betalar till Attendo för åldringsvård så går drygt 9 kronor vidare till aktieägarna. En inte allt för dålig utdelning på de investerade pengarna.
Efter Sverigedumokraternas helomvändning är det dock osäkert om det kommer att läggas fram något förslag på begränsningar i vinsterna eftersom det är tveksamt om det går att få ihop en majoritet i riksdagen. Tidigare har vi ju hela tiden trott att det Sverigedumokratiska lappkastet berodde på fina middagar i näringslivets borgar och på att man samtidigt vill fjäska in sig hos Moderaterna. Men nu har det dykt upp ännu en anledning. Det visar sig nämligen att Sverigedumokraternas ekonomisk-politiske talesperson, Oscar Sjöstedt, som är den som har lett partiets helomvändning i frågan om vinster i välfärden, samtidigt äger en rejäl aktiepost i börsbolaget Investor som äger ett annat av jättarna inom den privatiserade välfärdssektorn, Aleris. Kanske är det så att de fina middagarna inte var nödvändiga eftersom Oscar Sjöstedt personligen tjänar slantar på den privatiserade åldringsvården och skulle förlorat pengar på att stå fast vid den tidigare ståndpunkten.
Vad lär vi oss av detta? Jo, allt har sin förklaring! Är det sån't här som kallas jäv?
