Dagen är helt präglad av migrän. Vad som utlöst dagens anfall har jag faktiskt ingen aning om. Vad jag vet så åt jag inget speciellt i går. Jag vet till exempel annars att mycket mörk choklad kan sätta igång ett anfall. Jag vet också att när jag haft det stressigt och varvar ner kan det komma ett anfall. Men nu vet jag faktiskt inte varför. Det hela brukar börja med olika former av synstörningar och liknande, men det vet jag inget om. Men faktum är att min hustru hävdar att jag uppförde mig konstigt under natten och var helt okontaktbar. Så kanske började det då. I dag har det gjort ont i huvudet, jag har frusit, jag har varit trött, smaksinnet har varit påverkat och jag har varit på hemskt dåligt humör. Det är vid sådana här tillfällen som man helst önskar att man var helt ensam utan att behöva ta hänsyn till andra. Jag tycker verkligen synd om de som har mycket värre migränanfall än vad jag har. De stackare som kan ligga flera dagar med värk och varken tåla ljus eller ljud. Ni har verkligen min sympati. Nu bäddar jag ner mig igen och hoppas att det hela är bättre i morgon. Den här dagen hade jag helst sluppit undan.
söndag 15 maj 2016
tisdag 8 september 2015
Om stora och små problem
» Alan-effekten
» Om att leva med migrän
Jag läste i Aftonbladet i går ett citat från professorn i internmedicin vid Lunds universitet, Lars Edvinsson:
- "Skillnaden är att du har migrän hela livet, inte som stroke, demens, infarkt, cancer etcetera bara mot slutet av livet."
Jag har levt med det här sedan jag var barn. Då började det ofta med att jag inte kunde somna på kvällen och under natten kom huvudvärken och på morgonen kom kräkattackerna. Och sedan framåt förmiddagen var det hela över. Så småningom kom jag underfund med att mycket mörk choklad var inte lämpligt. Att knapra i sig en stor kaka mörk blockchoklad var en ganska säker metod att provocera fram en attack. 1989 besökte jag under några veckor Kina. Och en bydoktor där duttade några droppar från en mycket starkt luktande vätska i ansikten på mig, något som skulle vara bra mot migrän. Den omedelbara effekten var min allra första attack av att förlora synen på vänsterögat. En attack som varade flera minuter och gjorde mig totalt vettskrämd. Jag tror aldrig jag varit så vansinnigt livrädd i hela mitt liv. Sedan dess har den typen av attacker kommit regelbundet, samtidigt som jag tror att själva huvudvärken varit lindrigare. Kanske skulle jag fortsatt att använda den lilla glasflaskan som jag hade hunnit köpa för en spottstyver innan attacken kom? I dag är min största ilska att min hemorts privatiserade apotek inte längre har dom bästa receptfria värktabletterna i sortimentet längre. Dom får väl inte plats för alla skönhetsmedel, naturpreparat och hudvårdskrämer och annat som väl lönar sig bättre. Lyckligtvis finns det fortfarande kvar seriösa Apoteket AB på andra orter. Jag har samtidigt skurit ner förbrukningen rejält. Jag har för många år sedan varit i situationen att jag blivit tablettberoende. Ny pilla varje dag, till slut huvudvärk varje dag i ren abstinens. Jag tog mig ur, och vill inte in igen. Alltså är jag försiktig.
Men som sagt. Jag lider verkligen med er som har rejäla migränanfall regelbundet. Jag vill inte byta plats med er, och försöker tänka på detta när jag själv gnäller över mina lindriga anfall.