Medias makt

» Vad är du rädd för?

På onsdag ska jag på Kommunstyrelsesammanträde. Bland annat ska vi diskutera säkerhet och otrygghet vid järnvägsstationen. Allt för att eventuellt bland annat införa kamerabevakning av väntsalen. Denna återöppnades för en dryg månad sedan den första mars efter att ha varit stängd i många år pga vandalisering osv. Sedan den öppnades har det varit ett antal anlagda bränder, allmän vandalisering och nedskräpning. Nu håller fastighetsbolaget den stängd tills ett antal krav uppfyllts. Bland annat att toaletten bara öppnas mot betalning, inga papperhanddukar som kan eldas upp osv. Jag är ganska övertygad om att just diskussionen om vandaliseringen triggar några idioter att hitta på nya dumheter där.

Detta leder mig in på ett ämne som jag återkommer till lite då och då. Att människor känner sig otrygga. Där jag har mina funderingar på varför människor känner sig otrygga. Om man är "rädda" för rätt saker. Och vilket ansvar media har för människors upplevda otrygghet genom vad man skriver om - och inte skriver om.

Jag såg att en mätning som gjorts visade att det under 2022 var det rekordfå som uppgav att dom utsatts för något brott. Inte sedan 2017 uppger så få att dom under året blivit utsatta för brott. Vi borde alltså känna en minskad otrygghet! Gör vi det?

Det fick ganska stor publicitet när BRÅ nyligen rapporterade att antalet mord med skjutvapen hade ökat från 45 till 63 under 2022. Att antalet "andra" mord hade minskat från 68 till 53 fick inte lika stor publicitet. Totalt ökade antalet fall av "dödligt våld" med 3, från 113 till 116. Dvs i princip oförändrat om vi tar hänsyn till att vi fått en något ökad befolkning också. Men, vi är ytterst livrädda för att drabbas av en skjutning. Trots att risken för detta (om du inte är kriminell eller berusad eller på annat sätt drogpåverkad) ju faktiskt är mycket liten. Men, skjutningarna får en enorm publicitet i media. Medan t.ex. trafikolyckor som är mycket vanligare och innebär mycket större risk för oss inte alls får samma publicitet. Ta de här olika orsakerna till dödsfall i Sverige som jag skrivit om tidigare. Med några justeringar.

Döda pga olycksfall på arbetet under 2022 - 44
Döda i skjutningar under 2022 - 63
Döda i bränder under 2022 - 99
Totalt döda pga dödligt våld under 2022 - 116
Döda i trafiken under 2022 - 220
Antal självmord i snitt per år - 1.200
Antal döda i snitt per år pga alkoholbruk - 2.000
Antal döda i snitt per år pga rökning - 12.000

Vad är du mest rädd att råka ut för? Är denna rädsla baserad på fakta eller är den helt enkelt baserad på vad du hör och ser om? Hur mycket publicitet fick 63 personer som sköts ihjäl (och de som skadades) jämfört med de 220 som dog i trafiken (och alla de som skadades i trafiken)? Eller de 1.200 som mådde så dåligt att dom valde att ta sitt eget liv? Eller de 12.000 som dog pga sin rökning?

Och så något helt annat. Ni som klagar på tågförseningar kanske ska ha i åtanke att 2022 var drygt 34% av alla flyg försenade i Europa. En ökning från 27% året innan. Så illa är det faktiskt inte med tågen. Dessutom är tidsgränsen för att kallas försenat lägre när det gäller tåg.

Upplevd otrygghet

» Vad innebär det i praktiken.

Jag var under gårdagskvällen på ett möte med en arbetsgrupp i kommunen som jag är medlem av och som utreder kommunens organisation och arvoden till förtroendevalda. Det är en arbetsgrupp som har en representant från alla kommunens partier och vi ska komma med ett förslag till förändrad organisation. Ett intressant uppdrag.

Vi har i princip ett förslag till ny organisation klart och som bland annat innebär att det ska skapas en speciell Arbetsmarknadsnämnd för alla olika ärenden inom det området som ska koncentreras dit. Samtidigt vill vi att Kommunstyrelsen ska jobba mer långsiktigt och strategiskt och inte syssla med mindre sakfrågor. Vi fastnade i några minuters diskussion om vad uttrycket "Upplevd otrygghet" som står i en text om kommunens utmaningar egentligen innebär. Innebär det att man verkligen upplever att man inte är trygg eller innebär det att man upplever att det är otryggt även om det egentligen inte är det? Vi kom efter några minuter fram till att det finns egentligen inget bättre sätt att uttrycka det även om det ju faktiskt kan tolkas på olika sätt.

Jag påmindes om den diskussionen i dag när jag läste några rader av Dick Sundevall i Magasin Para§raf med rubriken "Sverigedemokraterna och otryggheten". Han berättar att i Sverigedemokraternas skyltfönster Sölvesborg med Jimmie Åkessons f.d. Louise Erixon som borgmästare så ökar otryggheten bland innevånarna till nya rekordsiffror i den senaste mätningen. Detta trots insatser från de styrande SD och Moderaterna med ordningsvakter och övervakningskameror osv. Trots att det faktiskt inte händer något i Sölvesborg som motiverar en ökad otrygghet. - "Aldrig har kommunens invånare varit så oroliga för att gå ut på kvällen, aldrig har de varit så rädda för personer i det egna bostadsområdet och aldrig har de känt sig så otrygga när de går på krogen eller åker tåg och buss." Så vi får fortsätta fundera över vad "Upplevd otrygghet" egentligen innebär. Är det så att det är motiverat att vi känner oss otrygga? Eller är det så att all publicitet och alla politiska utspel gör oss otrygga trots att vi egentligen inte borde känna oss otrygga?

Känner vi oss otrygga eftersom det förs en politisk kampanj från vissa partier att skrämma upp oss mer än vad som är befogat. När ledande politiker talar om "blodbad" är det ganska naturligt att vi blir rädda. Men är det befogat? Skulle vi egentligen tala om "blodbad" i trafiken istället? Igår dog tre ungdomar i en trafikolycka i Uppvidinge kommun. Det var inte så många dagar sedan två dödades i en trafikolycka i Dalarna. Dessa olyckor har rapporterats i riksmedia. Vad som får kallas mindre olyckor kommer inte längre än lokala och regionala medier. Men det är alltså ingen som talar om "blodbad" i trafiken trots att det alltså dör fler i trafiken än i de idag så omskrivna skjutningarna. Är vi rädda för trafiken? Är vi rädda för våldet?

Media och politiker gillar att frossa i våldet. Ju mer man frossar, ju mer man ger publicitet till det som händer desto mer uppskrämda blir vi. ETC påminner mig om TV4:s frossande i kriminalitet i såpan "Anders och våldet". Som av den reklam jag sett inför sändandet verkar vara ett riktigt frossande i våld och kriminalitet. TV-profilen Anders Öfvergård har ju för övrigt fått sparken från TV4 pga sitt uppträdande mot arbetskollegor. Men man sänder serien eftersom den var inspelad redan innan.

Att det där med meningslöst våld inte är ett specifikt svenskt fenomen blir jag påmind om när jag läser några rader av kulturjournalisten Arvid Jurjaks i Helsingborgs Dagblad från Tyskland. Han skriver om en 20-årig student i Frankfurt som sköts ihjäl på sitt extrajobb på en bensinmack av en man. Anledning? Jo, han hade påmint mannen om att man skulle ha munskydd på! Allra mest skrämmande är att mordet hyllats på flera håll på olika högerextrema sajter.

Är du kriminell har du anledning att känna dig hotad. Dricker dig full på krogen och ger dig hem på natten kan du ha anledning att känna dig hotad. Är du gift eller sambo med en våldsbenägen partner har du anledning att känna dig hotad. Men, lever du ett normalt Svenssonliv har du ingen anledning att känna dig hotad. Men ta det försiktigt i trafiken! Och skrota cigaretten, spriten och annat farligt!

Läs:
Sverigedemokraterna och otryggheten. - Magasin Para§raf
Tre ungdomar döda efter frontalkrock på väg 31. - SVT
Varför tillåter polisen etiska övertramp i Anders och våldet. - ETC