» Menar han allvar?
Att vara läsoman kan ofta vara spännande. Det är viktigt att inte vara rädd för att läsa vad "andra" har att säga. Den som bara läser vad meningsfränder tycker blir väldigt enkelspårig. På den här punkten är jag övertygad att människor som "står till vänster" är mycket mer öppna för att även läsa vad vi kan kalla "borgerliga" synpunkter än vad de med "borgerlig grundsyn" är intresserade av att läsa synpunkter "från vänster". Alltså läser jag t.ex. allt från Svenska Dagbladet till Dagens ETC. Något som är spännande.
Varför bluddrar jag om det här? Jo, i dagens Helsingborgs Dagblad läser jag en kolumn av
Carl Rudbeck som kallar sig kultur- och samhällsdebattör. En krönika som med största säkerhet även publicerats i Sydsvenskan. Eller ska vi snarare säga tvärtom. Den publicerades i Sydsvenskan och sedan Sydsvenskan köpt upp HD/NST/LP så publiceras den även där. Ett uppköp i medievärlden som innebar att Helsingborgs Dagblad (med sina editioner NST och LP) tog ett rejält steg åt höger. Från att ha varit en riktigt oberoende röst (visserligen borgerlig, men trots detta oberoende och ibland riktigt radikal) så har HD förvandlats till en traditionell högerborgerlig megafon.
Hur som helst argumenterar friherren Carl Rudbeck (som under många år var anställd av Svenskt Näringslivs lobbymegafon Timbro) för den heliga äganderätten. Den som äger får i kraft av sitt ägande göra vad man vill med det man äger. Det är under rubriken: -
"Vad trist om alla egyptiska artefakter samlades i Kairo" som han är upprörd över att kulturskatter inte kan säljas hur som helst till den som har mest pengar att betala för dom. I korthet går Carl Rudbecks argument ut på att om t.ex. en kriminell rysk oligark vill köpa upp alla Carl Larssons tavlor och hänga upp dom på sin toalett för att kasta pil på medan han sitter och skiter så får han väl göra detta. Han har ju köpt dom och äger dom, detta ska inte t.ex. Nationalmuséet lägga sig i. Om en IS-ledare köper upp Leonardo da Vincis Mona Lisa och vill hänga den i någon underjordisk källare så ska ingen lägga sig i det, inte någon kulturnisse någonstans. Det Carl Rudbeck argumenterar för är att kulturinstitutioner och muséer inte ska försöka förhindra att kulturminnen och konstverk köps upp av folk med gott om pengar
Själv tycker jag faktiskt att det finns något som står över "Äganderätten". Bara för att man har en massa pengar har man faktiskt inte rätt att göra som man vill. Men Carl Rudbeck har ju fostrats av Timbro så jag förstår hur han hamnat där.
Bara för att man har pengar har man inte obegränsade rättigheter. Vår kulturhistoria tillhör oss alla, inte bara den som har mest pengar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar