Mongoliets nationaldag

» Om svenska värderingar

Det har ju diskuterats en del i dagarna vad som egentligen är svenska värderingar. Ett ökat antal anmälningar om sexuella övergrepp och våldtäkter i samband med flera svenska musikfestivaler har aktualiserat frågan. I propagandan från den sverigedumokratiska svansen har detta naturligtvis berott på alla invandrarungdomar som släppts lösa i vårt fina svenska samhälle. Fast när man granskat siffrorna så verkar "ökningen" främst bero på en ökad publicitet och ett ökat intresse för att verkligen anmäla övergreppen. De som gripits eller misstänks för brotten visar sig vara både svenska svin och invandrarsvin. Att så många killar inte kan hålla sina fingrar i styr och sin snopp instängd är en vidrig skandal. Som man skäms jag! Till och med en fredlig person som er bloggare funderar på om inte kastrering med sekatör vore en lämplig åtgärd.

Vad är då "svenska värderingar"? I Almedalen har i stort sett alla partierna pratat om "svenska värderingar". Men, vad är det? Finns det? I dagarna har en svensk 65-åring dömts för upprepade övergrepp på småflickor i Phnom Penh i Kambodja. Han ska nu tillbringa några år i ett svenskt fängelse. Där förtjänar han att sitta! Om han omfattas av några "svenska värderingar" kan dock ifrågasättas. Hur som helst ska han nog vara glad över att han får sitta av sitt straff i ett svenskt fängelse. Ett par hundra svenskar sitter av straff i utländska fängelser runt om i världen. Det är allt från mord och narkotikabrott till övergrepp på barn och annat. Undrar om dom också omfattas av "svenska värderingar" enligt Sverigedumokratisk definition?

» Jag älskar tuff-tuff tåg

Som uppvuxen i järnvägssläkt så har jag alltid haft ett gott öga åt kollektivtrafiken i allmänhet och järnvägen i synnerhet. Min pappa var järnvägare, min farfar var järnvägare, min farfars far var järnvägare. Min morfar var järnvägare. Och det finns fler järnvägare i släkten, bland annat är en av mina kusiner i dag lokförare. Alltså har jag ett stort intresse för situationen för den svenska järnvägen. Det finns många järnvägsnedläggningar en gång i tiden som, sett ur dagens perspektiv, var vansinniga och som man nog ångrar bittert. Den här kartan visar alla järnvägarna i Skåne. Det mesta är borta, och det ångrar nog många. Den satsning på underhåll och utbyggnad av dagens återstående järnvägar som görs i dag är skandalöst snål. De pengar som anslås för upprustning och kontinuerligt underhåll räcker helt enkelt inte till.

I dag läste jag en artikel i Svenska Dagbladet om Citybanan, en satsning på dryga 20 miljarder i Stockholm, som snart är färdig. En satsning som är helt nödvändig. En satsning som Högeralliansen till råga på allt ett tag ville stoppa. En satsning dom INTE ville stoppa utan kämpade med näbbar och klor för att få genomföra är Förbifart Stockholm. För dryga 30 miljarder får stockholmarna några mil ny motorväg i Stockholm. Till detta kan vi lägga utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm för dryga 25 miljarder. I vår kungliga huvudstad har det alltså satsats närmare 80 miljarder kronor på dessa tre projekt under några år. Med tanke på dom kostnaderna kan man undra om de 200-250 miljarder som Höghastighetsbanorna Stockholm - Malmö / Göteborg ska kosta kanske inte är så hemskt mycket. Det är mindre än 10 gånger så mycket som några mils motorväg i Stockholm. Ibland finns det verkligen anledning att fundera över prioriteringar.

Själv är jag dock inte 100% övertygad om ifall just bygget av en helt ny höghastighetsbana är den rätta prioriteringen. Risken är att pengarna sedan inte räcker till för den upprustning och utbyggnad av befintliga banor som krävs. Här i Nordvästskåne märker vi tydligt hur pengarna inte räcker till. Delar av Västkustbanan mellan Malmö - Göteborg är fortfarande enkelspårig, mellan Helsingborg - Ängelholm. En svår flaskhals. Linjen Helsingborg - Hässleholm som passerar mitt Åstorp är bara enkelspårig. En av landets hårdast belastade enkelspåriga järnvägar. Under vardagar går det Pågatåg var 30:e minut i båda riktningarna. Trafik som ska samsas med godstågen. Minsta försening sprider sig eftersom möten inte kan ske där dom är inplanerade. Under de senaste helgerna har det varit extra bökigt eftersom Fjärrtågen Malmö-Stockholm dessutom skulle få plats pga underhåll mellan Malmö - Hässleholm. Söderåsbanan (inklusive Lommabanan) Malmö - Åstorp skulle i dag enligt de ursprungliga planerna varit igång med Pågatågstrafik. Sedan blev det 2017. Sedan blev det 2020. Som jag förstått det är det nu skjutit på ytterligare. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med pengar. Man snålar. Högeralliansen var värst, men dagens S + Mp vågar inte heller satsa pengar som inte finns pga tidigare genomförda stora skattesänkningar.

» Vem jagar vem

- "Varje fel använd skattekrona är en stöld från folket". Så skriver bland annat Helsingborgs Dagblad i rubriken på dagens ledare. Det är naturligtvis en hyllning till bland annat Moderaternas ökade intresse för att jaga det man kallar bidragsfusk. Och, naturligtvis är det riktigt. Den som lurar till sig bidrag stjäl pengarna från alla oss andra. Den som snattar varor i en affär lurar egentligen inte bara affärsinnehavaren. Övriga kunder får betala ett extra påslag för att kompensera för svinn. Den som tjuvåker på tåg och bussar lurar alla andra resenärer som får betala extra för att kompensera för inkomstförlusten. Så naturligtvis är det helt riktigt, "Varje fel använd skattekrona är en stöld från folket".

Men, extra intressant blir det när samma borgerliga politiker, som är snabba med att jaga bidragsfuskare, inte ens har ett fördömande ord att säga om skattesmitare. - "Varje undangömd skattekrona är en stöld från folket" är ett yttrande som Anna Kinberg Batra, Ebba Busch Thor, Jan Björklund och Annie Lööf inte är lika snabba med att poängtera. Men det är lika sant! Kan det bero på att det är deras egna väljare (och i många fall även deras aktiva politiker) som är skyldiga? Se till att alla skatter betalas in och använd sedan pengarna på rätt sätt! Men båda sidorna är lika viktiga. Något som borgerliga politiker inte verkar tycka!