Krigets förstörande

Så har vi då fått en ny amerikansk militär skandal. Denna gången i Afghanistan där en film offentliggjorts som visar hur överlyckliga amerikanska soldater står och pissar på dödade talibankrigare, för att riktigt njuta av sin seger och förnedra förlorarna. Och det är inte första gången vi fått se filmer på amerikanska soldater som förnedrar sina motståndare. Som visar med vilken överlägsenhet man är den som "bestämmer" och gör som man vill. Jag vill poängtera att jag inte tror att amerikaner som sådana är värre än andra. Eller att jag tror att "motståndaren" är något bättre. Vad vi lär oss är att krig förråar. Att känslan av att med vapenmakt bestämma är skadlig för den mänskliga skälen. Krig förstör, inte bara natur och byggnader, fiender och civila utan även den krigande själv.

Kanske ska vi hålla oss inom det militära. Israel satsade förra året cirka 100 miljarder kronor (varav USA stod för cirka 20 miljarder) på sin militär. Som jämförelse kan sägas att den svenska budgeten ligger på ungefär 40 miljarder. Men demokratiseringsvindarna i arabvärlden innebär att Benjamin Netanyahu nu vill lägga på en hel del ytterligare miljarder på krigsmakten. Till stor del för att försvara en illegal ockupation.

Jag läser en debattartikel i Aftonbladet där Kapitalets stora lobbygrupp i form av Timbro visar oro för att Kristdemokraterna ska försvinna (och därmed riskera en fortsatt Högerregering). Timbro tycker att Kristdemokraterna ska glömma pensionärerna och istället satsa på barnfamiljer. Det ska löna sig bättre tror dom. Man använder meningen "i takt med att dessa faller ifrån" som en fara för Kd och kopplingen till pensionärer. Detta är samma Näringslivsmegafon, Timbro, som veckan innan argumenterar för att vi måste jobba mer och längre allt eftersom gamla blir fler och lever längre. Dom får ju faktiskt bestämma sig för om gamlingarna blir fler (så att vi som är kvar måste jobba mer) eller färre (så att det inte lönar sig att satsa på dom). Timbro når ständigt nya "höjdpunkter".

I går berättade jag om hur Högerstyret i Stockholm försnillade länets tillgångar genom att helt enkelt mer eller mindre skänka bort t.ex. Vårdcentralen Serafen till dess läkare i den stora ivern att privatisera (= försnilla). I dag kommenterar ansvarig moderat, Torbjörn Rosdahl, det hela med "Det var inte det här vi hade tänkt oss..." Kanske skulle det löna sig att tänka först?

Jag har fått klagomål på att jag inte uppfyller mitt nyårslöfte. Detta lydde "Och mitt löfte inför 2012 är att försöka att inte vara så långrandig, att inte vara så negativ och gnällig rent allmänt." Jag tycker faktiskt att jag kortat ner mina texter en del, inte varit så långrandig helt enkelt. Se'n är det ju det där med att inte vara så negativ och gnällig. Och det är svårt. Det är ju faktiskt mycket roligare att gnälla än att berömma. Man känner en större tillfredsställelse efteråt...? Eller? Kanske är det bara så att det helt enkelt är lättare att gnälla än berömma på en blogg! Därför tänkte jag avsluta dagen med lite positiva rader. Jag har nämligen nu avverkat mina två första arbetsdagar på min nya arbetsplats. Veckan är slut. Jag hittar snart i en stor del av alla korridorer och låsta dörrar. Från nästa vecka går jag in i det rätta schemat. Vilket innebär ledigt måndag-tisdag! Det är väl trevligt med en lugn start?