Det verkar ha utbrutit en epidemi bland våra politiker. Värst drabbad är kanske Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund som tydligen blivit förgiftad av dåligt vatten och hamnat i sängen helt utslagen. Men han hoppar nog inte av - inte än i varje fall. Jag tror inte ens att Göran hoppar av om Kd åker ur Riksdagen. Gör man det (åker ut alltså) så är det ändå inte hans fel, det är hela idén med partiet som det är fel på.
Hur som helst så började det redan i går när Expressen uppgav att ledande centerpartister berättat för deras reporter att Maud Olofsson skulle hoppa av partiledarskapet i Centern efter valet - oberoende av hur det gick i valet. Maud reagerade med ryggmärgsinstinkt och beskyllde sossarna för att ha planterat ryktet hos Expressens reporter. Mauds ryggmärgsreflex är ju att allt som inte är bra är sossarnas fel. Och vi vet ju alla att Expressen dansar efter Mona Sahlins pipa. En hel del bloggkommentarer går visst snarare ut på att det är Fredrick Federley som planterat ryktet. Jag vet inget alls, men som jag sade i går så tror jag att sossarna (och miljöpartiet) gärna ser att Maud sitter kvar. Hon är en av de Rödgrönas bättre vallokomotiv. Om man ska vara elak (och det ska man ju vara...), mycket bättre än Mona Sahlin som röstvärvare till sossarna (och i ännu högre grad till Miljöpartiet).
Dagens första avhopp var Centerns riksdagskvinna Solveig Tärnström som i Aftonbladet i dag berättar att hon med omedelbar verkan hoppar av Centerpartiet. Fram till valet kommer hon istället att arbeta aktivt för att värva röster till de Rödgröna partierna. Solveig är en av de få centerpartisterna i Riksdagen som kom ihåg vad som stog i Centerns (och Högeralliansens) vallöften. Dom andra blundade och tryckte på Ja-knappen och röstade för att bygga ut den svenska kärnkraften. Allt för att göra Pappa Moderaterna och Storebror Folkpartiet lyckliga. För Maud "Mauderaten" Olofsson, som drev igenom lappkastet utan någon diskussion i förväg, finns bara en Gud och guden är att hålla ihop Högeralliansen. Solveig är den mest framträdande centerpartisten än så länge som tyckte att brottet mot vallöften och partiprogram var lite väl magstarkt så att hon lämnar partiet. Det hör inte till vanligheterna att riksdagsledamöter mitt under mandatperioden lämnar sitt parti för att arbeta för motståndaren!
Sedan fick Arbetslöshetsminister Sven Otto Littorin (m) meddela att han hoppar av med omedelbar verkan. Här handlade det dock inte om politik utan om privata familjeskäl. Det finns många politiska skäl för Sven-Otto att lämna in. Men nu handlade det om massmedias närgångna bevakning av honom som privatperson. Han har för ett tag sedan separerat från sin hustru och är nu indragen i en mycket inflammerad vårdnadstvist. Och uppenbart är att en del journalister gått långt över gränsen i bevakningen av hans privatliv. En bevakning som drabbat barnen illa. Det är inte för inte som journalister är en av de yrkesgrupper som svenska folket har minst förtroende för. Jag beklagar Sven-Ottos avhopp. I varje fall av detta skälet. Sedan har jag tyckt att han borde avgå av politiska skäl redan tidigare. Men det är glömt nu. Jag ser att Utvisningsminister Tobias Billström ska ta över arbetslöshetsdomänen. Ska han lösa problemet med rekordhög arbetslöshet genom att utvisa oss arbetslösa?
Nästa avhopp var Centerpartiet i Åmål genom Tage Påhlsson, som i ett debattinlägg i Aftonbladet med rubriken "Vi vägrar jobba för Maud" berättar att man under valet inte kommer att arbeta för att värva centerröster i riksdagsvalet. Det är återigen Mauderaten och hennes hjälpryttare i Stureplanscenterns förvandling av partiet från ett Mittenparti för småfolket på landet och med grön profil till ett Stockholmscentrerat högerparti för välbeställda storstadsväljare med en klar blå profil som ligger bakom. Den utlösande faktorn var återigen sveket om kärnkraften.
Jag har noterat att ännu en av kommunens björnar har blivit uppsnyggad. Så här tjusig är den med motorsåg skulpterade rondellbjörnen här i Åstorp. Riktigt tjusig har den blivit i nästan svart färg och med ljus nos. Om någon undrar varför björnar är så populära i Åstorp så kan jag säga att björnen är lite av en symbol för Åstorp. Detta beror på namnet Björnekulla. En gång i tiden låg det två små bondbyar där Åstorps samhälle i dag har vuxit fram. Björnekulla by och Åstorps by. När järnvägen en gång byggdes ville godsägare Tornerhjelm på Vrams Gunnarstorp ha en egen liten järnvägsstation så nära som möjligt till hans slott. Men eftersom det inte gick att dra järnvägen över åsen så fick stationen byggas precis vid åsens slut där järnvägen rundar åskrönet. Och detta blev mitt i det träsk som låg mitt emellan Björnekulla och Åstorps byar. Och sedan byggdes det upp ett samhälle där stationen byggts (med egen väntsal till slottsherren). Och namnet blev Åstorp. Medan kyrkan och församlingen fick heta Björnekulla. Därav björnen. Att det sedan egentligen inte har något med björnar att göra är väl mest kuriosa. Det ursprungliga namnet var Biarnecolle. Dvs Bjarnes kulle!
Jag noterar förresten att den andra björnen i Järnvägsparken helt har sågats ner. Den är borta. Jag hoppas att skälet är att den ska renoveras och inte av något annat skäl. Jag återkommer med en rapport en annan dag.
För övrigt har jag lärt mig en sak, som jag vill tipsa andra trädgårdsägare om. Vi har en hög häck runt hela trädgården. För några år sedan fick det innanför denna sättas upp staket för att förhindra att Kimmy rymde genom häcken. Att hålla rent från ogräs MELLAN staketet och häcken är ett rent h-lv-te! Jag har stora blåmärken på armarna efter att ha sträckt mig in under staketet för att kunna rycka upp ogräs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar