Makt är farligt

» Makt berusar

Bakgrunden till dagens tankar är en kolumn i dagens Helsingborgs Dagblad skriven av den f.d. moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson. Numera föredrar hon nog att kalla sig docent i nationalekonomi. Hur som helst får hon regelbundet framföra sina tankar i Sydsvenskan / Helsingborgs Dagblad. I dag har hon satt som rubrik: Makten berusar, ger förmåner och skapar en känsla av att vara förmer. Det ska påpekas att med "makt" menar Anne-Marie Pålsson uppenbarligen endast politisk makt. Inte alla andra former av makt över andra, som t.ex. ekonomisk eller utbildningsmässig makt. Det är uppenbart att Anne-Marie Pålsson har dålig erfarenhet från sin tid i Moderaterna av hur makten där berusar och ger förmåner.

Och visst har Anne-Marie Pålsson, i varje fall delvis, rätt. Makt kan vara farligt. Många som får makt klarar inte av att använda denna på rätt sätt. Men det är fel att säga att Makt i sig är skadligt. Politisk makt ger en möjlighet att påverka samhället i en riktning som man anser vara den rätta. Politisk makt får man genom att väljarna utser någon som dom anser stå för något rätt. Skulle man missbruka makten så finns alltid risken att man inte blir omvald.

Men, som sagt, makt är inte bara politisk makt. #MeToo rörelsen har visat hur främst män med olika former av makt över andra missbrukat denna makt. Avslöjandena av Hollywoodproducenten Harvey Weinsteins missbruk av sin makt över underlydande handlade ju inte om politisk makt. Han hade makt över andra på annat sätt, makt som han missbrukade för olika övergrepp. Och egentligen handlade ju vår svenska skandal med den s.k. Kulturprofilen, Jean Claude Arnault, om exakt samma sak. Han hade makt över de underlydande, makt som han missbrukade för övergrepp. När #MeToo drog igång vågade mängder av kvinnor och tjejer äntligen berätta om vad dom utsatts för, av män som berusats av sin makt.

När det gällde #MeToo-avslöjandena så var en riktig invändning hur långt efter att ett brott begåtts som man ska kunna dömas för det. Ska ett misstag som jag gjorde när jag var 17 år kunna dras upp och döma mig när jag är 50? Om jag inte gjort om mitt misstag, finns det inte någon form av preskriptionstid? Rent juridiskt finns det detta i de flesta fall. I USA ställdes detta på sin spets när den amerikanska professorn i psykologi Christine Blasey Ford berättade om vad hon utsatts för 1982 av Donald Trumps kandidat till Högsta Domstolen Brett Kavanaugh. Det är alltså mer än 35 år sedan. Var går gränsen för hur gamla brott man begått som ska kunna dras upp? I det här fallet tycker jag att det var befogat. Han ska tillträda en post på livstid. Han kan alltså mycket väl komma att sitta på en makt över amerikanska lagar i mer än ytterligare 35 år. Han får en enorm makt, en makt han inte kan bli ifråntagen, under resten av sitt liv. Då är det kanske inte helt fel att syna hans moral lika långt tillbaka. Nu lyckades ju Donald Trump istället få det till att döma Christine Blasey Ford för att hon hade mage att berätta istället. Det är uppenbart att #MeToo behövs ett tag till.

Missbruk av makt finns också inom Näringslivet. Det är inte alla som passar att vara chefer. Som tål att få den makt som man får som chef. Lite då och då får någon VD eller annan direktör krypa ut bakvägen sedan "ledarstilen" fått för mycket kritik. Oftast landar dom mycket mjukt och är snart tillbaka på en ny ledarbefattning med nya fantasisummor i lön och ersättning. Så fick t.ex. banken Nordnets vd Peter Dahlgren gå för några dagar sedan efter en tid av kritik där många underlydande chefer själva lämnat "frivilligt".

Vi kan alltså klart fastslå att det inte bara är politisk makt som berusar och korrumperar. Även om den gamla moderatpolitikern Anna-Marie Pålsson tydligen främst har haft de erfarenheterna och kontakterna.

Fast det är uppenbart att även politisk makt korrumperar. Fungerar inte internkontrollen tillräckligt är det lätt för en del att bli fartblinda. Vi kan ju t.ex. följa moderatledaren Ulf Kristerssons spår. Fartblindhet och vänskapskorruption! I dagarna kan vi läsa om den sverigedumokratiska riksdagsledamoten Patrick Reslow som återigen har avslöjats med fingrarna i syltburken. Ett besök hos partiledaren Jimmie Åkessons privata partaj med djurtema fick vi skattebetalare betala. Han skulle ju träffa väljare... Det ska kanske påpekas att Patrick Reslow ursprungligen valdes in i Riksdagen för Moderaterna, men så bytte han parti och partigrupp till Sverigedumokraterna istället.

En politiker som i allra högst grad berusats av makten och helt avskärmat sig från den verkliga världen är USA:s president Donald Du... f'låt Trump. Han verkar helt ha tappat verklighetsuppfattningen och lever istället i en egen drömvärld skapad efter hans önskemål. Jag ser dock att han faktiskt har accepterat uppfattningen att klimatförändringarna innebär att temperaturen på jorden har stigit. Dock hävdar Donald Du... f'låt Trump att vetenskapsmännen har en egen politisk agenda som han inte accepterar. Så han kommer inte att gå med på några åtgärder som riskerar att hota amerikanska jobb! Punkt!

Så Anne-Marie Pålsson har rätt, makt berusar.