Om löner

De centrala löneförhandlingarna börjar nu bli klara. Och som vanligt slutar de flesta ungefär på samma summa (2,6%) som det första "löneledande" industriavtalet hamnade på. Det enda avtal som radikalt skiljer sig från mängden är lärarnas avtal. Dom har första året fått ungefär 2% mer än alla andra. Och det var ju kul för dom. Fast dom verkar inte vara nöjda med det. Dom verkar tro att dom var dom enda som hade för låga löner och alla problem skulle lösas omedelbart.

Annars ser jag att det har blivit attraktivare att utbilda sig till lärare. Det är hård konkurrens om de utbildningsplatser som finns kvar. Antalet platser som utbildar lärare har ju minskat sedan många högskolor förlorat rätten. Låt oss hoppas att debatten om de låga lönerna gjort att de som nu utbildar sig till lärare är sådana som verkligen vill (och har anlag för) bli lärare blir det. Och inte bara sådana som tar jobbet för hög och fast lön.

Visst är det så att den enda sanna glädjen är just skadeglädjen. Mitt sportintresse är väl inte det allra högsta, men jag försöker ibland att hänga med i t.ex. Fotbollsallsvenskan. Och det är med underbar glädje som jag noterar att AIK gick på en rejäl mina i dag (allt från Stockholm ska förlora...) medans Helsingborg gick och vann. Jag håller alltid på lite outsiders, så mina förhoppningar är att Elfsborg eller Häcken ska vinna. Och i värsta fall Malmö som ju trots allt är skåningar. Och dagens resultat gick ju på rätt håll för det. HIF:s möjligheter att avancera ytterligare är väl dock lite väl optimistiska.

Och se'n blir det inte mer. Nu ska jag sova lite inför nattens arbete.