En del undringar jag har haft har nu fått sin förklaring. Trafikverket har ju varit tveksamma till om Höghastighetsjärnvägar ska löna sig samhällsekonomiskt. Däremot visar Trafikverkets utredningar ofta att motorvägsinvesteringar är lönsamma för samhället. Ta Förbifart Stockholm som exempel. Nu har jag fått en förklaring till hur det kan bli så.
Det visar sig nämligen att sedan 2012 så har Trafikverket bestämt att om en bilist som kör en längre sträcka tjänar en timme på en utbyggd motorväg så ger det ett mervärde för samhället på 116 kronor. Skulle däremot en investering i järnväg innebära att en tågresenär tjänar en timme så är det bara värt 78 kronor. Dumbomen som tar tåget kan ju sitta och jobba medan han njuter av tågresan så det gör inte så mycket om hans resa tar lite längre tid. Däremot måste bilisten komma fram så fort som möjligt eftersom han inte gör någon nytta medan han kör. När Trafikverket räknar på det här viset så förstår man ju att dom kommer fram till att bygga motorvägar är samhällsekonomiskt lönsamt medan att bygga järnvägar inte lönar sig samhällsekonomiskt.
Det ska påpekas att Sverige är ganska ensamma om det här horribla sättet att räkna. I Frankrike räknar man tvärtom med att en inbesparat tågresetimme är värd hela 230 kronor medan en inbesparat timme i bilen "bara" är värd 150 kronor. I Storbritannien räknar man med 87 kronor per inbesparade timme för alla sorters resor.
Vi kan förstå en hel del resonemang om man får veta bakgrunden! Vi kan förstå varför man bygger nya järnvägar för högre hastigheter runt om i världen, men i Sverige behövs det inte.
Det får mig att tänka på en annan jämförelse som gjorts och som förvånade mig när jag läste den. Det handlade om miljönyttan av att använda tygkassar istället för plastkassar när vi handlar. En uppmärksammad undersökning visade ju att det inte var miljömässigt bättre med tygkassar. En utvärdering som naturligtvis snabbt spreds vidare av diverse klimatskeptiker. Nu kommer jag inte exakt ihåg siffrorna. Men för att ta ett exempel. Man utgick ifrån att man skulle bära hem 30 liter varor. En plastkasse som rymde 15 liter jämfördes då med en tygkasse som rymde 25 liter. För att bära hem 30 liter behöver vi då två plastkassar. Men vi behöver ju även två tygkassar. Där vi bara utnyttjar en bråkdel av den ena. Hade man istället tänkt sig att bära hem 25 liter så hade det fortfarande behövts 2 plastkassar, men det hade räckt med en tygkasse. Alltså häften så stor miljöpåverkan med tygkassar jämför med det andra sättet att räkna. Undersökningen var alltså gjord med syfte att försvara plastkassen.
Slutsatsen är att man ska alltid vara försiktig med att lita på allt man läser.
Läs mer:
Kritik mot Trafikverkets värdering av restid. - Dagens Nyheter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar