Den tidigare moderata riksdagsledamoten Karl Sigfrid skriver numera lite då och då ledarartiklar i Svenska Dagbladet. En av de senaste hade som rubrik: - "Fler får jobb om vi tillåter lägre löner". Den gamla moderata riksdagsledamoten tycker att: - "Givet att det finns många som inte kan få ett jobb till svensk kollektivavtalslön vore det klokt att sänka eller ta bort lönegolvet".
Jag tycker att ett bra område att testa den teorin på är inom journalistiken. Om vi t.ex. halverar lönerna till journalister, reportrar och ledarskribenter så skulle ju tidningarna kunna anställa många fler journalister. Man skulle kanske kunna anställa några korrekturläsare också. Och i motsats till de grupper som Karl Sigfrid tycker ska ha sänkta löner så skulle ju faktiskt journalister och liknande kunna leva ett gott liv även om deras lön halverades. De grupper som Karl Sigfrid, i sann moderat anda, tycker ska ha ännu sämre lön ligger ju redan i dag på en inkomst som det knappt går att leva på. För samhällsekonomin skulle det vara en katastrof med sänkta löner bland låginkomsttagare. Dom konsumerar alla sina inkomster i motsats till höginkomsttagare. Efterfrågan på konsumtionsvaror skulle sjunka.
Eller varför inte VD-lönerna? Tänk så många som skulle kunna få jobb om dagens VD-löner sattes på en rimligare nivå. Man skulle tom kunna anställa en chaufför, en kaffekokare och en som ställer in stolen till varje VD utan problem.

Det står helt klart att Karl Sigfrid sitter uppe på en piedestal och tittar ner på massorna och tycker att dom ska finnas som en resurs så att han billigt kan få ett bra liv.
Och för att hålla oss inom ett liknande område. Nu utökas ju, efter önskemål från de borgerliga partierna, RUT-subventionerna till det dubbla. Det är ungefär samma fenomen som det Karl Sigfrid argumenterar för. Via RUT-bidragen subventionerar alla skattebetalare höginkomsttagarnas lyxliv. Det är ju inte gamla och handikappade gamla städerskor och grovarbetare som anställer en städare med hjälp av RUT-bidrag. Det är höginkomsttagare i de olika moderatghetton som finns runt om de svenska storstäderna. Danderyd, Täby, Vellinge osv. Det är en skandalös politik att människor som inte har råd att utnyttja tjänsterna med sina skattepengar ska subventionera tjänsterna för de som har råd att betala för dom.

För övrigt läste jag på Karl Sigfrids blogg. Senaste inlägget är från 2014 och innan dess från 2012. Men han är väl för fin för sån't som bloggande numera!
Verkligheten är den att Sverige är ett skatteparadis för höginkomsttagare och förmögna. Ingen förmögenhetsskatt. Ingen arvsskatt. Ingen gåvoskatt. En obetydlig fastighetsskatt som dessutom gynnar de redan rika. En mycket hårdare beskattning av arbetsinkomster än arbetsfria kapitalinkomster. Och som sagt dessutom skattesubventioner till att betala lyxlivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar