Moral är alltid en intressant fråga. Om du hittar en tjuga på gatan så tar du förmodligen upp den och stoppar i fickan och har inga större funderingar på att försöka spåra en ägare. Det är inte värt besväret! Om du hittar en hundralapp? Jag har gjort det för en tid sedan på en trottoar, och eftersom det inte fanns någon i närheten som kunde vara ägare kunde jag med glädja känna det som om jag vunnit 100 kronor på Triss. Men en tusenlapp? Nja? En hel bunt tusenlappar? Då tycker i varje fall jag att man passerat gränsen och bör anmäla fyndet till polisen. Varför dessa funderingar? Jo, som jag sagt tidigare så älskar jag att nappa på olika erbjudanden med "värvningspremier". En av dessa premier dök upp i posten i slutet av förra veckan. En teknisk pryl som verkar användbar och kändes som om den var av god kvalitet. I tisdags kom ett andra exemplar av samma premie från samma avsändare! Jag har alltså kommit över något som ju egentligen inte är mitt och där jag dessutom vet vem som är ägare (tidningsförlaget alltså). Men, ska jag behöva lägga ner jobb och energi på att meddela misstaget och kanske skicka tillbaka? Nä, jag bestämde mig för att värdet på produkten inte var så högt att den motiverade en sådan insats. Jag har alltså nu två exemplar av denna användbara pryl. Men, vi har för att ta ett exempel tidigare i familjen hittat flera mobiltelefoner. En liggande på marken. En liggande på en bänk osv. Och dessa har vi genom att gå igenom kontaktlista / sparade SMS och senaste samtal (en ytterst pinsam sysselsättning) lyckats spåra rättmätig ägare till och överlämna mobilerna.
Det blev en del snö av gårdagens oväder, så jag fick skotta en hel del snö på förmiddagen. Det blir en del av det om kommunen hunnit skrapa vägen först och man sedan ska skotta fram soptunnor, brevlåda och göra rent ner till avloppsbrunnen. Erfarenheten har nämligen lärt mig att det gäller att skotta fram denna (den är ett antal meter efter grinden). Gör man det inte, så har man en sjö precis utanför grinden av vatten som fryser till is. Lyckligtvis har jag ingen trottoar att skotta. Och sedan är det ju dags att fylla på fågelmatningen. Dom små liven äter en hel del kan jag berätta så den får fyllas varje dag, och med fyra fågelhus går det åt en hel del solros-, hampa och andra frön. Jag passade på att ta en del bilder på djurlivet och har gjort ett litet collage att beundra.
Som fortsättning på gårdagens tyckeri om att det är de båda blockens olika människosyn som präglar de olika politiska förslagen tänkte jag ta ett nytt exempel. Jag tänker då på behandlingen av Sjukförsäkringen och Arbetslöshetsförsäkringen. I
Helsingborgs Dagblad fanns i måndags en insändare från den moderata riksdagsledamoten Marie Weibull Kornias från Helsingborg som ryckt ut till försvar för sin kollega Socialförsäkringsminister Cristina "en tredagars släng av utbrändhet" Husmark Pehrssons (m) Ättestupa i Sjukförsäkringen. Rubriken var "Friska människor ska jobba". Den här damen har alltså den uppfattningen att de som gått långtidssjukskrivna i själva verket är friska och bara vill slippa jobba. DEN människosynen är det som präglar Högeralliansens förslag inom sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna.
Någon missnöjd handläggare på Försäkringskassan har uppenbarligen läckt kassans utbildningsmaterial för de nya Ättestupareglerna till
Aftonbladet. Tidningen publicerar i dag vansinniga exempel som visar hur orimliga reglerna är. Det handlar alltså om typexempel som satts ihop av högsta ledningen med utgångspunkt från vad politikerna sagt och som sedan handläggarna ska ha som underlag när dom sedan fattar beslut i de riktiga ärendena. Ni ska se att om debatten om exemplen blir livlig så kommer snart Axén och Husmark med ett uttalande om att det var inte SÅ dom menade. Ett stort tack till den handläggare som läckt ut utbildningsmaterialet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar