Revolutionen för de sociala nätverken och den digitala revolutionen är kanske lite överdriven. Enligt en undersökning gjord av Carat Insight som jag läser om i Svenska Dagbladet så har t.ex. 93% av svenskarna aldrig provat Twitter. Och 5 av de 7% som har testat gjorde det en gång, och sedan lämnade man Twitter åt sitt öde. 0,4% av svenska folket twittrar dagligen. Jag har själv aldrig förstått finessen med att sprida förkortade meningslösheter till en ointresserad allmänhet. Och jag tillhör tydligen själv en stor majoritet av svenska folket. Att använda sig av Facebook eller bloggar är mer utbrett. Men även här handlar det om att bara en minoritet är intresserade.
Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann har tydligen tänkt om när det gäller kvinnokvotering i bolagsstyrelser. I dag har han gått ut med att om det inte sker en märkbar förbättring inom de närmaste åren måste man politiskt överväga en kvotering av kvinnorepresentationen. Det kan tilläggas att i Norge har ett lagstiftningshot gjort att kvinnorepresentationen kraftigt ökat. Det finns faktiskt gott om kompetenta kvinnor som kan göra stor nytta i företagen. Men när styrelserna bara rekryterar bastukompisarna så blir det inom samma begränsade grupp som ledamöterna hämtas. Det fanns från den förra Socialdemokratiska regeringen ett hot om kvotering som gjorde att representationen ökade även i Sverige. Bland de första besluten Näringsminister Maud "Mauderaten" Olofsson (c) gjorde var att avskaffa det hotet. Resultatet blev att kvinnorepresentationen sjönk igen. De norska företagen klarar sig inte sämre - snarare tvärtom. Någon kommentar från Maud Olofsson har inte kommit.
Och på tal om Mauderaten Olofsson så ser jag att en interpellation till Statsminister Fredrik Reinfeldt som de båda socialdemokratiska riksdagsledamöterna Peter Hultqvist och Patrik Björck skrev i höstas när debatten om Vattenfall var som intensivast nu har lämnats över av Statsministern till Näringsminister Maud Olofsson att besvara. Och det kanske inte är så underligt eftersom Vattenfall lyder under Näringsministern. Men frågan handlade om ifall Fredrik Reinfeldt fortfarande hade förtroende för Maud Olofsson som minister. Och att Reinfeldt inte vill besvara denna fråga själv kan ju tolkas på olika sätt. 1/ Han har inte ens läst vad det står utan bara lämnat över till Näringsministern eftersom det står om Vattenfall i interpellationen. 2/ Han har inget förtroende, men det kan han ju inte svara så därför lämnar han över den till Maud Olofsson att själv bedöma graden av förtroende. 3/ Han vill vara lustig.
Det senaste tokförslaget från Centerpartiet är förresten att avskaffa Arbetsförmedlingen. Jag såg en intervju med, en som jag upplevde det som skadeglad, Annie Johansson som tyckte att det var bättre om vi när vi blir arbetslösa först måste välja mellan ett antal privata arbetsförmedlare. Själv undrar jag hur arbetsköparna upplever detta. Det innebär ju att dom måste ta kontakt med en mängd olika företag för att meddela att dom vill rekrytera. För, om dom inte gör det så kommer ju den som valde "fel" arbetsförmedlare att inte veta om jobbet. Dessutom så blir det här som på andra håll när man privatiserar att vissa blir attraktiva (dvs de som lätt får jobb). Andra som är mycket svårare att hitta jobb till (sjuka, handikappade, långtidsarbetslösa, äldre osv) är ointressanta. Dom blir ju inte lönsamma. Ungefär som friskolor. Elever som kräver mer stöd är ointressanta och hänvisas till de kommunala skolorna. Tänk om!
39.000 svenskar tjänade under 2008 mer än 1 miljon kronor. 86% av dessa var män. Antalet miljoninkomsttagare har tredubblats på 10 år. 8 av de 10 kommuner med störst andel miljoninkomsttagare ligger kring Stockholm. De andra två var Vellinge och Lomma utanför Malmö. I Danderyd (som ligger högst) tjänar var 10:e innevånare mer än 1 miljon kronor. Och i andra kommuner finns det inte en enda. Klyftorna ökar i landet. Både mellan olika grupper, och mellan olika regioner. Vi har just nu en politik som utformas av stockholmare för stockholmare. De skattesänkningar som genomförts av Högeralliansen är ett exempel. 60% av pengarna har gått till de 10% av svenskarna som tjänar mest. Det har gått bra för danderydsborna och andra stockholmare. Värre har det gått för de som bor i glesbygden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar