Centerns ursäkter

Från centerhåll kommer nu en massa undanflykter över varför partiet rasat i väljaropinionen. Förutom den fullt legitima ursäkten att man inte ska lita allt för mycket på opinionsundersökningar. Allra helst om det går illa. Men den vanliga bortförklaringen verkar vara att Maud Olofsson fått ta en massa skit utan att få stöd från Fredrik Reinfeldt. Dvs ungefär som om det inte gjorts några misstag. Får det bara blåsa över och Statsministern stöttar bättre så blir allt bra. Nu tror jag inte att det är så enkelt. Maud Olofsson har gjort bort sig när det gäller Vattenfall och Saab till exempel. Andreas Carlgren har gjort bort sig när det gäller vargjakten. Sveket när det gäller FRA har skrämt bort stora grupper av nya unga centerväljare. Sveket med helomvändningen i kärnkraftfrågan har skrämt bort gamla traditionella centerväljare. Och på lång sikt har partiets högervridning skrämt bort traditionella centerväljare. Centern är i kris, i stor kris. Och det räcker nog inte med badtunnor för att Maud "Mauderaten" Olofsson ska reda ut detta. Partiets mål på 10% i nästa val kan dom nog glömma. Jag tror att man ska vara glada om man får hälften av detta.

Så kan jag även sätta "fristående debattör" på mitt visitkort. Dagens Fria Tidningen har publicerat min replik på förra veckans artikel från ett par företrädare för Skattebetalarnas Förening där dessa försökte bevisa hur viktiga de nya Ättestupareglerna i Sjukförsäkringen var för att komma till rätta med allt fusk. Läs gärna artikeln.

Och på tal om Försäkringskassan så ser jag att en utvärdering av de som fått avslag på ansökningar om Sjukersättning (förtidspension), både enligt de gamla och de nya reglerna, visar att personalen på Försäkringskassan både då och nu egentligen varit lite för generösa med att bevilja sjukersättning. Dom har alltså inte hårddragit reglerna som man från politiskt håll ibland försökt antyda - tvärtom. Egentligen skulle det varit ÄNNU hårdare.

Jag ser att surströmmingen är hotad - av EU. Surströmmingen innehåller nämligen för mycket dioxin och får inte säljas som livsmedel. Sverige har fått igenom ett undantag från regeln, men detta undantag gäller bara till och med 2011, sedan är det troligen slut. Surströmmingsakademiens ordförande, Ruben Madsen, verkar tycka att EU:s klåfingrighet är trams då "inte någon kan bli sjuk av surströmming eftersom den äts så sällan". Ja, inte kommer jag i varje fall att bli sjuk av min konsumtion av surströmming. Jätten Glufs-Glufs (EU-byråkratin) kan dra dit inte ens surströmmingens doft når. Om man nu ska förbjuda livsmedel som är farliga för hälsan så tycker jag att man ska börja med alkohol och tobak. Men, det vågar man inte. Där gäller istället att skydda rätten att sälja skiten.

Och på tal om surströmming så måste jag berätta en historia. Som jag berättat tidigare har jag ägnat en stor del av mina år åt DX-hobbyn, dvs att lyssna på främst utländsk radio på i allmänhet kortvåg. Det berättas att en gång för många år sedan hade DX-klubben i Umeå besök av några DX-are från Tyskland. När dom skulle åka hem (med tåg) fick dom lite proviant med sig att äta på tåget. Och då stoppade spjuvrarna i Umeå även med en burk surströmming. Enligt ryktet har de tyska vännerna aldrig hörts av igen... Kanske är det bara en vandringssägen, men kul är det.

Slutligen vill jag berätta att ischias INTE är kul. Jag har nu nått det stadie där dagarna kanske inte är allt för jobbiga. Att behöva hjälp med att få på strumporna på morgonen har jag vant mig vid. Att det gör ont i svanken och foten (!?) när jag sitter börjar jag vänja mig vid. Att det gör ännu mera ont att lägga sig står jag ut med. Det bästa är helt enkelt att röra på sig. Ut och gå. Att jag får gå lite saktare än vanligt och linkar lite börjar jag vänja mig vid. Och träningsvärken jag fått av att linka kommer väl att försvinna. Nä, det värsta är att försöka sova på natten. Det är mycket svårt att hitta en ställning som inte är allt för smärtsam. Och efter en tid finns det ingen ställning som inte är detta. Ett antal gånger per natt får jag helt enkelt upp en runda och gå lite fram och tillbaka och mjuka upp lederna. Men, det ska väl gå över en dag. Förhoppningsvis inom en inte allt för lång framtid. Ni kan väl skänka mig en tanke då och då. Om ni tycker synd om mig så känns det bättre.