Vem provocerar?

Den av militären i Honduras (med stöd av högerpolitiker, katolska kyrkan och en del folk med gott om pengar på fickan) avsatta folkvalda presidenten, Manuel Zelaya, befinner sig i gränsområdet mellan Nicaragua och Honduras i ett försök att ta sig in i det land han är vald till president i. Militären och kuppgeneralerna gör dock vad dom kan för att förhindra att han återvänder hem. Från USA:s sida tycker man att detta är att onödigt provocera - att försöka återvända hem alltså. Själv tycker jag det är att onödigt provocera att med militära medel stoppa honom från att återvända.

Som jag utlovade i går skulle jag i dag citera några rader ur Sydsvenskan för några dagar sedan om Calle Str.. f'låt Bildt. Under rubriken "Bildt kör UD i botten" skriver Emily von Sydow om hur dålig stämningen är på UD, Utrikesdepartementet. Min egen amatörmässiga tolkning av den kritik mot Carl Bildt som man lite då och då kan läsa i de i övrigt regeringstrogna tidningarna är att Carl Bildt själv anser sig vara större än regeringen. Och detta tolkar man på den blå planhalvan som att han är ett hot mot Fredrik Reinfeldt. I artikeln citerar Emily von Sydow bland annat en Intranätenkät som gjorts på UD om hur laddad personalen var inför EU-ordförandeskapet. 52% svarade att dom istället var urladdade, 16% ansåg inte att det berörde dom och 6% undrade vilket ordförandeskap som åsyftades. Calle verkar annars tycka att vi kan lägga ner våra ambassader runt om i världen. Han tycker nog att det, som Emily skriver, räcker med en ambassad i varje världsdel. En i Washington, en i Beijing, en i Rio och tre i Bryssel (EU, NATO och Belgien). För övrigt räcker det med att Calle flyger runt i världen och dricker kaffe.

Det har varit ganska skönt väder under dagen. Alla de där som helst ska ha gassande sol och hudcancer kanske inte blev nöjda, men jag som gärna ser lite växlande molnighet, lagom temperatur och lite rörelse i luften var nöjd. Jag har provat på att köra rullstol för första gången. Och det var faktiskt lättare än jag trodde. När jag var uppe på Björnåshemmet och hälsade på pappa passade vi på att gå en liten runda på Björnås. Och det var första gången jag körde någon i rullstol. Det blev en skön promenad, som jag hoppas pappa också uppskattade. På hemvägen lärde jag mig något annat nytt också. Elstängsel kittlar. Man får inte bli allt för exalterad när man ser något spännande att fotografera. Precis innanför stängslet till Kalvahagen växte en vacker blå blomma och på den satt ett par tjusiga humlor. Alltså snabbt fram med kamera, på med en närbildslins och så böjde jag mig över staketet för att få en bra bild... Som sagt, elstängsel kittlar! Nåja, jag fick, nog, en bra bild. Det är alltid svårt när man ska fotografera närbilder på det viset på frihand samtidigt som det fläktar lite i luften.

Skånska ord: Vi fortsätter med vår presentation av skånska ord. I dag ett djur. Visping. Ett farligt rovdjur som surrar illa, men som gör nytta också. Visping (eller vispa) är skånska för geting. Men egentligen är getingar inte särskilt farliga djur - om man inte är allergisk mot getingstick. Jag har haft getingbon inomhus ett antal gånger. Och då ska det villigt erkännas att det var med stor försiktighet jag tog bort dom. Beredskapen för att springa "av bara f-n" är stor.

Har ni förresten tänkt på att Major Jan "skoltalibanen" Björklund (fp) inte har gjort ett enda utspel om skolan på flera veckor? Kan han ha åkt på semester?

Slutligen ser jag att slipsnissarnas bankrutt har satt sina spår inom golfvärlden. Tävlingar ställs in, medlemssiffrorna rasar och många golfklubbar har fått svåra ekonomiska problem och flera har kursat. Många klubbar som tidigare hade långa väntelistor för medlemskap ropar istället efter nya medlemmar. Svenska Golfförbundet beräknar att mellan 70-100 svenska golfklubbar har svåra ekonomiska problem. Kanske finns det något gott i slipsnissarnas magplask. Töntsporten golf kommer ner på jorden!