De svenska möggurkorna

Alla möggurkor i landet som skräpar ner kostar oss skattebetalare hundratals miljoner i städning. En mycket stor andel av svenska folket verkar tro att hela den svenska naturen är en enda stor soptunna. När man druckit ur lästburken / ölburken är det bara av hiva den i buskarna. Glasspapperet släpper man på trottoaren. Fimpen slänger man i rännstenen. När man haft en fika eller måltid parken så lämnar man kvar engångsgrillen, omslagspapperna, matresterna och allt det andra på platsen. Vad är det som gjort svensken så totalt intelligensbefriad? Tror han eller hon att naturen rensar sig själv. Eller kanske han eller hon tycker att det är vackert med en röd burk bland de gula blommorna. Och att 50 fimpar för varje meter utgör ett pittoreskt inslag i den lokala miljön? Är ni så totalt blåsta i bollen?

Förhandlingarna mellan den avsatte presidenten i Honduras, Manuel Zelaya, och de kuppmakare som med hjälp av militären och med stöd av delar av den priviligierade överklassen och katolska kyrkan störtade honom i en militärkupp, verkar ha misslyckats. Kuppen har fördömts av en i stort sett enig värld. Till och med USA har för första gången tagit avstånd från en militär högerkupp mot en vänsterledare i Latinamerika. Men, en som håller tyst är Sveriges utrikesminister Calle Str... f'låt Bildt. Han brukar annars vara ivrig att fördöma angrepp mot demokratin på olika håll. Kan det ha något att göra med att det politiska parti i Honduras som stöder kuppen tillhör samma internationella partigrupp som Calles eget Moderaterna?

Skånska ord: Dagens skånska ord blir faktiskt fyra stycken. Av ordet Lomma bildar vi nämligen ytterligare några ord, Lommedug, Baglomma och Lommelur. Alla orden med betoning på första stavelsen. Lomma är inte bara en kommun utanför Malmö, det är också skånska för ficka. Lommedug blir då en näsduk (som du ju har i fickan). Baglomma blir bakficka. Och för att visa att skånskan är ett levande språk, Lommelur är en mobiltelefon. Bevara våra dialekter, låt dom inte försvinna i någon standardiserad rikssvenska som bygger på en urvattnad stockholmska.

Så här på slutet kan vi också notera att detta är min första dag som officiellt arbetslös. I helgen fyllde jag i min formella anmälan till Arbetsförmedlingen (och min anmälan till A-kassan) via nätet och i dag var jag ner på AF och registrerade mig. Jag har nu fått mig en handläggare tilldelad och väntar bara på att han ska kalla mig efter sin semester. Nu handlar det bara om att vänta på A-kassan också.

Annars har dagen bjudit på omväxlande solsken och regn. Jag ägnade en del av eftermiddagen åt en lång promenad med Kimmy. Han fick bestämma vart vi gick så det blev lite blandad kompott, men en hel del tid ägnades åt Söderåsen. Jag tog ett rejält paraply med mig, så det kom naturligtvis inget regn just då. Däremot när jag tog cykeln i förmiddags för att hälsa på pappa på Björnåshemmet. Då tog jag bara på mig en T-shirt och sommarhatt. Och naturligtvis föll det en del droppar på hemvägen. Eftersom Björnåshemmet ligger upp på Björnås (för icke-Åstorpare så är Björnås ett bostadsområde i Åstorp som ligger uppe på Söderåsen) så är det backe upp mest hela vägen. Jag har konstaterat att det är jobbigare att cykla upp än att gå. Men, det går fortare trots allt, och det är mest att rulla på och bromsa på hemvägen.

Och, när vi talar om Björnås. När jag var en liten parvel fanns det inget som hette Björnås. Då hette det helt enkelt "Backarna". Jag hade tre klasskamrater som bodde uppe på Backarna som det hette. Och för att påminna om Skånskan, så hette det "backa-ongar" (ungar från Backarna). Men "Backarna" var väl inte tillräckligt fint när det började byggas nya lite finare villor i området så det fick döpas om till Björnås.