Om att skänka bort skattepengar

Carin Jämtin verkar ha trampat på en riktigt öm tå när hon gick ut och tyckte att det är lite snett när t.ex. friskolor gör vinst på våra skattepengar och delar ut dessa till ägarna. Det vanligaste argumentet från Högern och andra friskoleförespråkare är att vinsten bara är ett bevis på att friskolorna drivs mer ekonomiskt än de kommunala skolorna. Dom får ju inte mer pengar så om det blir pengar över så har man bara varit duktiga. Det finns alltså anledning att fundera över skillnaderna mellan friskolor och kommunala skolor. Andelen obehöriga lärare är högre i friskolor än kommunala skolor (dvs lägre lönekostnader). Tillgången på sådant som skolkurator, skolsköterska osv är mycket mindre i friskolor än på kommunala skolor (dvs lägre lönekostnader). Nyligen såg jag att tillgången på sådant som skolbibliotek var lägre i friskolor än i kommunala skolor (dvs lägre kostnader). För en tid såg jag en undersökning där man ringt runt till en mängd friskolor och frågat om möjligheten för ett handikappat barn att få börja på skolan. De flesta sade Nej. Det överlät man på de kommunala skolorna (dvs dom fick ta kostnaden för mer personal eller ombyggnader för anpassning). I det senare fallet är det en bra affär dubbelt upp för friskolorna. Får den kommunala skolan högre kostnader för t.ex. ombyggnad ökar skolpengen till friskolorna (trots att dom alltså inte ville ha kostnaden). Om friskolor får pengar över att betala ut till aktieägarna så finns det som vi kan se många skäl till detta.

Det skall påpekas att alla våra Nordiska grannländer har begränsningar som stoppar utdelning av vinst till ägarna av friskolor. Danmark, Norge och Finland har löst det på olika sätt, det är bara i Major Jan "skoltalibanen" Björklunds Sverige som detta är möjligt.

Eurostat (EU:s organ för statistikproduktion) meddelar att arbetslösheten inom Euroområdet nu är uppe i 9,4% vilket är den högsta på 10 år. Arbetslösheten i hela EU-området ligger lite lägre, 8,9%. Det innebär att de länder som valt att stå utanför Euron har ett bättre läge än de länder som avskaffat sin ekonomiska självständighet. Att avskaffa kronan och införa euron innebär inte bara att man slipper växla valuta som en del förespråkare verkar ha förenklat debatten till. Införandet av Euron innebär att Sverige inte längre kan föra en egen finans- och valutapolitik. Vi bestämmer t.ex. inte själva räntan. Den bestäms i Bryssel och sätts så att den passar ett genomsnitt av Euroländerna (dvs Tyskland, Frankrike, Italien osv). Det kan innebär att den blir för hög eller för låg för att passa situationen i Sverige just då. Att ha en egen valuta och kunna föra en egen ekonomisk politik är en del av att vara en självständig stat. Internationella historiska erfarenheter visar att ALLA försök som gjorts med valutaunioner kraschat.

Skånska ord: Dagens ord blir Galen. Ordet ska uttalas med ett långt a. Dvs gaaalen. Nu blir ja gaaalen på daj - nu blir jag arg på dig. Galen är alltså arg. Något som jag alltså i går blev på den människosyn som präglar Johan Staël von Holstein (se gårdagen). Nu tror jag att han överdrev sina åsikter eftersom han älskar att provocera - men jag är inte helt säker.

Slutligen kan vi konstatera att det i dag var min sista anställningsdag. De två veckors semester som min anställning avslutades med är nu avverkade. I morgon ansluter jag mig formellt till en ökad skara i Högerns Sverige som är arbetslösa. Men, det finns ju en hel del jobb att söka. Det tråkiga är att de flesta jobben verkar vara som telefonförsäljare eller säljare av telefoner. De som får denna typen av jobb verkar inte bli långvariga eftersom det ständigt söks folk till dessa skumma företag. Jag vill därför passa på att ge Telia en eloge. I motsats till alla dessa efterhängsna försäljare som 3, Telenor, Tele 2 osv placerar ut överallt och som gör att jag i varje fall aldrig ens skulle överväga att bli kund hos dessa företag så drivs Telia av principen att det är kunden som ska ta första steget. Jag vägrar att låta mig överfallas av ambulerande nasare som satt upp stånd i varuhus, på järnvägsstationer, på gågator eller på marknader.