I morse läste jag i HD om en undersökning om svenskens förtroende för chefer, gjord av Ledarna. Enligt den här undersökningen ansåg 41% att man helt eller delvis kunde lita på cheferna. Däremot svarade 59% att man absolut kunde lita på sin närmaste chef och 25% att man kanske kunde lita på sin närmaste chef. Av det här kan vi förenklat dra en slutsats som säger att vi litar ganska bra på vår närmsta chef, men med förtroendet för de högre cheferna står det sämre till. Och det här hade jag faktiskt tänkt koppla till busstrejken som ju just nu har inletts. Kommunal kräver att bussförare inom de privata bussbolagen ska ha samma löner och villkor som de som jobbar för kommunala bussbolag. Men detta tycker inte de privata bussbolagen. Dom har ju vunnit upphandling hos länstrafiken genom att lämna billigare anbud, och dessa billigare anbud bygger på att chaufförerna jobbar mera till lägre lön. Och skulle dom tvingas ge sin personal samma villkor kan dom ju inte längre ge billigare anbud och ändå få ihop en bra vinst till ägarna. Nu är ni nog nyfikna på hur detta kan kopplas till vårt förtroende för chefer. Jo, hur cheferna ser på sin personal läser jag i en blogg som VD:n för Stockholmsbuss AB, Göran Demnert, skriver. - "Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Så jävla märkvärdigt är det inte att framföra en buss.", och så fortsätter han - "Inte någonting kan övertyga mig om att det skulle bli bättre om samma idiot till förare får 800 spänn mer i bruttolön". Har man den synen på sin personal är det inte konstigt om man måste gå ut i strejk för att få mer drägliga villkor. Sedan hör jag på radion att bussbranschen oroas över bristen på bussförare. Man vill utöka utbildningen och sänka åldern för busskort från 21 till 18 år. Ett problem är en stor personalomsättning. 13-14% av personalen lämnar jobbet varje år. Kanske skulle man i branschen fundera över löner och villkor och göra jobbet mer attraktivt?
Jag ska be George W Bush om ursäkt! Jag har nog mer eller mindre antytt att det är herr (B)usch som infört den amerikanska terroristmanin. Men så hör jag att USA i dagarna har avfört Nelson Mandela och organisationen ANC från listan över terrorister och terrororganisationer. Dom har funnits på den listan sedan början av 1980-talet. Det är inte en uppfinning av George W Bush att kalla frihetskämpar som tycker annorlunda än Vita Huset och Pentagon för terrorister, samtidigt som terrorister som tycker lika som Vita Huset och Pentagon benämns frihetskämpar. Och eftersom USA stödde den sydafrikanska apartheidregimen var ju motståndare till denna terrorister. Samtidigt var talibanerna i Afghanistan frihetskämpar man kunde stödja så länge dom bekämpade den ryskstödda regimen. Sedan blev dom terrorister när dom slutade lyda. I dag hör jag att USA slussar stora summor pengar till grupper i Iran som står al-Qaida nära men som bekämpar de iranska ayatollorna och alltså då är frihetskämpar och inte terrorister.
Jag ser förresten att från 1 juli får privatflyget betala 6 kronor litern i bränsleskatt för flygbränslet. Fast det kommersiella trafikflyget är fortfarande ett skattefrälse. Tänk på det när ni tankar bilen, eller tar tåget och tycker flygbiljetterna är så billiga. Flyget är skattesubventionerat jämfört med andra trafikmedel.
Sedan Högeralliansen tog till stora piskan mot de arbetslösa har en halv miljon svenskar lämnat A-kassorna. Antalet medlemmar har gått från 3,8 miljoner till 3,3 miljoner på kort tid. Bra pinkat Anders Borg!
Och sedan ser jag lite här och där att synpunkterna på Försäkringskassans "snabba" service ifrågasätts. Det tar allt längre tid att få ut sin ersättning. Mitt gamla Huvudskyddsombud från Försäkringskassetiden, Lars Olsson, börjar bli riktigt orolig för personalens hälsa. Hans oro är nog tyvärr välgrundad. Jag väntar själv på ersättning för TFP som jag tog ut i slutet av mars månad. Den blanketten har mina stackars gamla arbetskamrater legat på i 3 månader nu. Det ska bli spännande att se när dom når fram till den i högen och pengarna kommer. Jag tänker inte utnyttja några gamla förbindelser för att skynda på, det får ta den tid det tar. Men det är spännande att följa hur telefonköerna hela tiden växer. Veckans rekord var 440 före i kön och drygt 40 minuters väntetid för att få tala med en handläggare på Försäkringskassans kundtjänst. I dom här fallen är det skönt att fortfarande ha kvar lite direktnummer man kan testa.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar