En som har en ytterst underlig syn på vem man kan ställa moraliska krav på är vår Handelsminister Ewa Björling. Som jag skrev den 23 april så har hon drabbats av rejäl bad timing då hennes utfrågning i Konstitutionsutskottet om försöken att exportera krigsmaterial till Libyen kommit upp just nu. Ewa har nu varit och blivit utfrågad av KU, och hon hade en mycket underlig syn på vem man kan ställa moraliska krav på. Det är nämligen bara det företag som vill sälja varorna man kan ställa krav på enligt den moderata ministern. Som Handelsminister förväntas hon tydligen ställa upp som reklampelare utan att ställa moraliska frågor. Har du inte missförstått något Ewa? En Handelsministers uppgift är visserligen att hjälpa svenska företag med sin export, men som politisk ansvarig har du faktiskt ett moraliskt ansvar för VAD du försöker kränga. Krigsmaterial till Libyen är INTE moraliskt acceptabelt. Varken då eller nu.

Jag har alltid hävdat att de flesta brottslingar egentligen inte är onda utan det ligger någon form av sjukdom bakom. Och det baserar jag på det ganska självklara, dvs att en frisk människa gör inte någon annan medmänniska skada. Det verkliga beviset för denna min tes får jag när jag läser om mannen som rånade ett apotek i Bergvik. Han krävde, beväpnad med en luftpistol, att få det narkotikaklassade sömnmedlet Zolpidem. För att den förskräckte apoteksanställde skulle kunna komma in i systemet och komma åt tabletterna var rånaren tvungen att uppge sitt personnummer! Låt oss för enkelheten fastslå att polisen hade ett ganska lätt jobb att spåra honom. Mannen har nu dömts till ett år och 9 månader i fängelse. Själv tycker jag det är uppenbart att vad han behöver är kvalificerad vård, inte inlåsning.
Sedan ser jag att antalet mord i Sverige minskar stadigt. Det kan man inte tro när man läser kvällstidningarna.
Springtimeuppladdning 2011: Slutligen kan vi konstatera att veckans första löparrunda ägde rum i dag på förmiddagen. Som omväxling till de senaste rundorna på dryga milen valde jag i dag en lite kortare runda på 7,5 km. Men istället försökte jag hålla ett lite högre tempo. Och det gick alldeles utmärkt. Visst var det svettigt och varmt. Svett som rinner ner i ögonen är inte det allra bästa med att springa i skogen... Det får nog bli till att leta fram ett pannband till nästa gång. Men, trots värmen gick det undan ganska bra. Tiden 40.00 blankt är årsbästa på den här rundan. Det bådar faktiskt ganska gott inför Springtimeloppet den 14 maj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar