Knugen och sanningen

I går skrev Knugens gamla kompis Anders Lettström i Dagens Nyheter ett debattinlägg där han gav ännu fler (mer eller mindre lögnaktiga) versioner av kontakterna mellan Knugen och hans vänner och diverse mer eller mindre kriminella. Och i går såg jag på TV en debatt om Knugen, Knugens snedsprång och Knugens olämpliga umgänge. Och det är riktigt spännande (och komiskt) att lyssna till alla rojalismens vänner när dom ska försvara Knugen och hans vänner. Det bärande argumentet är att om Knugen har sagt något så är det detta som är sanningen. Och skulle Knugens yttrande vara tveksamma så är dom ändå sanningen eftersom det är Knugen som sagt det. Och skulle Knugens påståenden trots allt visa sig vara felaktiga så är dom ändå sanningen eftersom det är just Knugen som sagt så. Det är helt enkelt så att man kan inte ifrågasätta Knugen just eftersom han är Knug, och Knugar kan inte ifrågasättas. Gå i pension är mitt råd!

När debatten för några år sedan var intensiv om flygets utsläpp sjönk antalet årskort på flyget som de svenska riksdagsledamöterna löste ut. Sedan dess har miljöintresset bland politikerna minskat och nu har ett rekordantal riksdagsledamöter bestämt sig för fritt obegränsat flygande och löst ut ett eget årskort. Flitigaste flygresenärerna är Sverigedemokrater och Kristdemokrater. Minst antal är det bland Miljöpartister och Vänsterpartister.

I går var jag kritisk mot mottagaren av det s.k. Nobelpriset i ekonomi och jag ifrågasatte hans räkneförmåga. Men han verkar ha lite mellan öronen i varje fall. Jag läser nämligen att Christopher Sims är kritisk till Eurosystemet. Felen fanns redan från början när Euron infördes säger han.

Men mest är jag kritisk till att det ens finns ett "Nobelpris" i ekonomi. Ett försök att förvandla ekonomiska teorier till en form av vetenskap som Fysik och Kemi är. Men så är det inte. Fysik och Kemi är "sanningar". Blandar man A + B får man C. Ekonomiska teorier är inte sanningar, det är idéer, filosofier, ideologier och privata åsikter. Det är inte sanningar.

Runt om i landet råder det en rejäl oenighet inom Moderaterna. Fast så långt som i Hörby här i Skåne går det kanske inte på andra håll. Hörby styrs av en 5-parti koalition med borgerliga partier och Miljöpartiet. Ordförande i Socialnämnden är miljöpartisten Jane Cimmerbeck som nu har tvingats ta det radikala greppet att föreslå att hela Socialnämnden upplöses och ansvaret tas över av Kommunstyrelsen. Grunden till oenigheten är rena inbördeskriget inom Moderaterna. De moderater som sitter i Socialnämnden kan tydligen inte samarbeta med resten av det Moderata partiet. Inbördeskrig råder och arbetet blir lidande.

I Åstorps grannkommun Ängelholm hölls nyligen en folkomröstning om "Pyttebron". I korthet handlar debatten om byggandet av en ny trafikled in till kommunens centrum som skulle gå genom "idyllen" kring Pyttebron. Pyttebron är en gammal järnvägsbro över Rönneå som numera är gång och cykelbana. Men en oenig kommunledning ville bygga en rejäl trafikled genom området istället. Stormsöndagen hölls en lokal folkomröstning, som inte gick som en majoritet av de styrande moderaterna ville. Nu söker den styrande majoriteten efter argument för att kringgå resultatet av folkomröstningen. Folkomröstningen slutade i 59-37 för ett Nej till projektet. Men valdeltagandet var lågt, bara 34%. En anledning kan vara stormovädret som drag fram valdagen, innevånarna i Ängelholm rekommenderades att hålla sig inne. Men partierna är inte helt eniga. Bland annat Moderaterna är djup oeniga.

Slutligen ser jag att till och med vår kulturminister upptäckt att Närradion inte längre är så mycket av den "föreningsradio" som det var tänkt utan det har på många håll bara förvandlats till en annan kommersiell skvalradio, men med lägre kostnader än den "riktiga" kommersiella skvalradion. Det blir helt enkelt en illojal konkurrent till den kommersiella radion. Men nu ska det hela utredas.