Kristdemokraten Göran Hägglund har gått ut med vad han vill profilera Kd med i valet. Och det handlar tydligen bland annat om att tvinga landets kommuner att införa ett Vårdnadsbidrag. Och hela tanken bakom Vårdnadsbidraget är mycket talande. Partier som arbetat hårt på att sprida myten om Sverige som ett bidragssamhälle är alltså dom som själva infört ett speciellt bidrag. Just de partier som allra mest ihärdigt arbetat på att sprida myten om utanförskap och att vi måste arbete mer är alltså de som infört ett bidrag till de som väljer att inte jobba. Ett bidrag som dessutom till mycket stor del främst utnyttjas av arbetslösa invandrarkvinnor som därigenom i ännu högre utsträckning isoleras istället för att integreras. Ett litet fåtal länder har infört något som påminner om Vårdnadsbidrag. Trenden är att bidraget avskaffas eller begränsas eftersom det fått ett totalt felaktig effekt. Men kristdemokraterna håller envist fast vid dumheterna. Avskaffa Vårdnadsbidraget - och Kristdemokraterna!
Och när jag är inne på Svenska Dagbladet, det var nämligen där jag lästa om Kd:s stolligheter, så läste jag i dag en kolumn av Jesús Alcalá där han skriver om "handeln med inflytande". Han tycker att det är tyst i den svenska debatten om hemlighetsmakeriet med ekonomiska bidrag till de svenska politiska partierna. Ett hemlighetsmakeri som bland annat kritiserats av Europarådet. Ett hemlighetsmakeri som vårdas ömt av flera Högerallianspartier med Moderaterna i spetsen. Jag kan bara komma på en förklaring till Moderaternas hårda motstånd mot reglering av hemliga bidrag - dom har något att dölja. Men Jesús Alcalá skriver inget om vilka det är som bromsar. Och han verkar helt ha missat den debatt som helt nyligen fördes i Aftonbladet i frågan. Men han läser kanske bara högertidningar som ju av naturliga skäl helst inte vill diskutera frågan. Sven Tycker skrev om det här den 5 juli med anledning av en artikel i Aftonbladet.
Men, sedan virrar Jesús Alcalá bort sig lite i debatten om korruption. Han kommenterar nämligen den anmälan om mutbrott som gjorts när det gäller Vickans och Daniels lyxbröllopsresa som ju affärsmannen Bertil Hult bjöd på. Skulle någon från Knugafamiljen i framtiden ställa upp på något arrangemang där just Bertil Hult är inblandad så vet vi ju nu varför. Man ställde INTE upp när Kvidinge Hembygdsförening "firade" 200-årsminnet av att kronprins Carl August trillat av hästen på Kvidinge Hed och dött. Ett dödsfall som gjorde att Sverige stod utan kungaarvinge. Och detta resulterade i att vi till slut importerade familjen Bernadotte från Frankrike. Men detta ville alltså INTE Knugafamiljen ställa upp för. Däremot ett antal andra mer eller mindre kommersiella arrangemang. Kan det bero på att inblandade företag bjudit Knugafamiljen på något, men inte Kvidinge Hembygdsförening? Jag säger alltså inte att det är så. Men Sven Tycker att det är MYCKET viktigt att man inte ens riskerar att misstankarna uppkommer. Dvs att man inte tar emot värdefulla gåvor. Bilden här visar förresten det monument som är rests på platsen där kronprinsen trillade av hästen. Utan detta monument hade Vickan och Tjabo och hela köret inte varit del av någon svensk knugafamilj. Eder egen bloggare är fotograf.
Jag hörde förresten på radion i morse den s.k. komikern Peter Magnusson fortsätta sitt korståg mot nykterheten på sjön. Han åkte ju för en tid sedan fast för "roderfylla" sedan han pimplat i sig 5 öl innan han satte sig i båten för att köra hem. Och Peter tycker tydligen att det hör till kulturen att man har rätt att vara lite på sniskan när man tar båten. Med det omdöme som han visat under de senaste dagarna så hoppas jag att man river hans skepparexamen och förbjuder honom att framföra alla former av flytetyg förutom luftmadrasser.
I dag gäller det att inte lida av paraskevidekatriafobi, dvs rädsla för fredagen den 13:e. Jag hade tänkt stanna i sängen hela dagen och ta det lugnt, men det hade jag hunnit glömma bort tills jag hade klätt mig och bäddat sängen. Så det var bara att fortsätta som om inget hade hänt. Och det har det faktiskt inte heller.
Slutligen läser jag om en anställd på
Försäkringskassan som tydligen inte hann med jobbet. Han jobbade med återkrav och lyckades tydligen inte uppfylla det stipulerade antalet ärenden så han fuskade genom att "slänga" ärenden utan att verkligen avsluta dom och dubbelregistrera andra ärenden. Här ser vi faran med att sätta upp formella siffermål utan att titta på möjligheten att uppnå de satta målen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar