Inför många skatter!

Ett av de områden där politikerna kraftigt förenklar verkligheten är skattepolitiken. I stort sett alla politiker på högerkanten vägrar att inse att även om skatter inte är populära, så är det något som vi måste ha. Det finns inget annat alternativ till att finansiera de gemensamma kostnader som vi vill ha än att ta in skatter. Sänker man en skatt så måste man antingen höja en annan eller minska på utgifterna. Eller ännu mer förenklat; sänker vi skatter får vi sämre allmän service. Vill vi förbättra något så finns det bara två alternativ. Antingen försämrar vi något annat eller också får vi in mer i skatteinkomster. Alla skatter har negativa effekter. Ibland vill vi ha dessa negativa effekter. T.ex. skatten på alkohol och tobak. Ibland vill vi minimera dessa negativa effekter och då gäller det att hålla den aktuella skatten så låg som möjligt. Men det innebär att vi måste ha någon annan skatt på en högre nivå, eller införa en ny skatt.

Min grundfilosofi är att vi måste se vad vi vill ha för service från samhället. Sedan ser vi vad detta kostar och kan sedan räkna ut hur mycket pengar som måste in (dvs vad varan måste kosta - vilka skatteinkomster som måste tas ut). För att minimera de negativa effekterna så tycker jag det är viktigt att vi har så många skatter som möjligt. Detta innebär att varje skatt kan hållas lite lägre. Det är helt enkelt bättre med många låga skatter än få höga skatter. Ett annat önskemål är att skatterna utformas så att dom är svåra att smita från. Ett annat krav är att fördelningen av skatteinbetalningarna är solidarisk. Dvs de som har bättre råd tar också ett större ansvar för finansieringen.

Sett ur de här kraven är t.ex. fastighetsskatten en mycket bra skatt. Vilket de flesta länder insett, fastighetsskatt är en internationellt vanlig skatt. Se på t.ex. USA. Varför tror ni att det är så vanligt att bo i husvagn i USA? Du har mycket svårt att smita från fastighetsskatten. Det är kort sagt en bra skatt. Men från stora delar av Sveriges högerblock har man lyckats framställa det som tvärtom, dvs att det är en dålig skatt. Men vad dom inte berättar är att sänkningar / borttagande innebär att andra (mycket sämre skatter) måste höjas. De förändringar som gjorts har gett enorma skattesänkningar för människor med goda möjligheter att betala skatter. Men dessa gåvor till "de välbeställda" måste också betalas. Antingen genom höjda skatter för andra (som har mindre råd) eller genom sämre service från samhället.

Kort sagt. När Högerpartierna talar om skattesänkningar så fråga vilken samhällsservice som ska försämras, vilka grupper som tjänar på de aktuella skattesänkningar och vilka andra som istället ska betala. En skattesänkning kan inte ses isolerad. Den får effekter. Sven Tycker att vi inför så många skatter som möjligt. Det innebär att varje skatt kan hållas lägre. Ingen vill betala skatt, men precis som vi måste betala för mjölken i affären måste vi betala för sjukvården, barnomsorgen, skolan, vården av äldre, polisen, vägar osv. Vi må vara oense om fördelningen av utgifterna. Men vi inser alla att vad som egentligen behövs är mer resurser till "vård, skola och omsorg". Detta kräver skatter!

Vad är valrörelsens än så länge värsta stolpskott? Jag tror att det måste vara Stockholmssossarnas förslag som kommit att handla om en butler i tunnelbanan. Ett egentligen helt korrekt förslag gjordes till ett taktiskt sänke genom att ge högerdebattörer en chans att låta debatten handla om just butlern och inte vad förslaget egentligen handlade om. Vad förslaget handlade om var att man ville att Stockholms lokaltrafik skulle åläggas att se till att det fanns lokaler tillgängliga på tunnelbanestationerna för "entreprenörer" att starta verksamheter som kunde öka servicen till pendlarna. Tvättinrättningar, affärer och annan service. Inte genom att använda subventioner, men genom att göra det lättare för entreprenörerna att starta upp serviceföretag. Hur man kunde klanta till det med att använda ordet "butler" är för mig obegripligt.

Jag såg hos ETC några rader som tar upp lite funderingar om Sven Otto Littorins fallskärm och hur vi behandlas olika. Under rubriken "Käre Sven Otto Littorin!" funderar Li Södermark om Sven Ottos fallskärm på ett års lön (totalt 1,3 miljoner) när han sagt upp sig jämfört med den ökade andelen tillfälliga anställningar utan någon som helst anställningstrygghet eller uppsägningstid. Hon undrar om hans depression och möjligheten till att bli sjukskriven, som ju blivit mycket svårare genom hans beslut. Man kan också undra hur det är med straffbeskattningen av Sven Ottos fallskärm, räknas den som arbetsinkomst så att han slipper straffbeskattning? Det gäller inte andra som får avgångsvederlag. Vi är som någon sagt alla lika mycket värda, bara det att en del är lite mer lika mycket värda!

Jag såg förresten Tom Alandhs reportage från grannkommunen Klippan, 15 år efter att Gerard Gbeyo mördats av ett par unga rasistiska nynazister. Bra gjort reportage.

Och sedan ska jag allra sist vara snäll. Den här hittade jag i en tidning: "Dagens ros till personalen på Försäkringskassan för att de orkar vara så trevliga och positiva trots ändlösa köer. Jag är klart imponerad och de förtjänar all respekt." Jag instämmer!

Fast kanske jag ska ta ett ämne till. Helsingborgs Dagblad berättar i dag om ännu ett av offren för Socialförsäkringsminister Cristina "en tredagars släng av utbrändhet" Husmark Pehrsson (m) och hennes Ättestupa i sjukförsäkringen. Läs och lär.