Jag gjorde i går på kvällen ett besök på Jerusalem Posts hemsida och ser att Israels förre ambassadör i Sverige, Zvi Mazel (det var väl han som förstörde ett konstverk i Stockholm i ren ilska), hävdar att det finns ingen fri press i Sverige. I Aftonbladet i dag läser jag att samma, uppenbart totalt okunniga f.d. ambassadör, hävdar att 85% av den svenska pressen ägs av Vänsterpartier. Nu är det ju mycket liten del av media i Sverige som ÄGS av politiska partier. Men för att komma upp i 85% så anser tydligen Zvi Mazel att alla partier utom Moderaterna är att beteckna som Vänsterpartiet. Jag tror att det säger allt om varför man i Israel (ur svensk synvinkel) har gjort bort sig totalt med den reaktion som man framprovocerat från extremister inom Israels högerregering. I stort sett ingen svensk tidning har visat någon större acceptans för det sätt som Israel har reagerat på. Inte ens tidningar som normalt är mycket Israelvänliga (och som i princip tycker att artikeln var olämplig) visar någon förståelse för Israels sätt att reagera. Och även svenska politiker som normalt står bakom Israel i vått och torrt visar ingen förståelse för det sätt som Israel hanterat frågan. Jag tror mer på påståendet om organstölder i dag efter Israels totalt vansinniga reaktion än vad jag gjorde när jag ursprungligen läste artikeln. Att beskylla Sverige för att ända sedan andra världskriget vara en bastion för antisemitism är en mycket grov förolämpning av det svenska folket, och säger mer om Israel än om Sverige. De israeliska beskyllningarna har kostat Israel många vänner i Sverige. Och jag tycker att vi kräver en ursäkt från ansvariga i Israel.
Jag påminner än en gång om Folke Bernadotte som först under 2:a världskriget räddade livet på 10.000-tals judar från Tyskland för att sedan några år senare (1948) mördas av judiska terrorister. Mördare som sedan skyddades av Israels dåvarande regering. Ansvarig för mordet, Yitzhak Shamir, nådde så långt som till att bli premiärminister i Israel.
Nordic brand academy har gjort en undersökning av svenska folkets förtroende för myndigheter. Undersökningen som presenteras i Svenska Dagbladet visar att Konsumentverket ligger i topp. Okej får också Lantmäteriet, Finansinspektionen, Livsmedelsverket, Polisen, Vägverket och Skatteverket. Mindre bra går det för Banverket, Kronofogden, CSN, Försvaret, Skolverket och Landstinget. Dåligt går det för Försäkringskassan och AMS medan den verkliga bottenplaceringen upptas av Migrationsverket. Jag har en medfödd (och förvärvad) tro att alla verkligen försöker göra det bästa. Försäkringskassans dåliga placering är jag nämligen helt övertygad om att den inte beror på personal som inte vill, utan beror på dumma regler, otillräckliga resurser och vansinnig organisation. Och jag vill förtvivlat försöka tro att detsamma gäller för Arbetsförmedlingarnas dåliga placering. När det gäller Migrationsverket har jag dock börjat få mina tvivel hur mycket jag än vill.
Skånska ord: Dagens ord är Korvalua. Om du är lite sugen på något att äta så kan en korvalua vara räddningen. Korvkiosk. Ordet "lua" kan också användas i t.ex. ordet "trägårslua" som är en liten Friggebod i trädgården.
Joggingrapport: Det blev faktiskt två rundor förra veckan - äntligen! I går på kvällen gav jag mig ut för en ny sexkilometersrunda. Jag hade faktiskt inga större förväntningar eftersom jag på eftermiddagen tagit en mer än 2 timmar lång skogspromenad med Kimmy, och jag trodde att den och trädgårdsarbete och några mindre promenader skulle sitta i benen. Men redan från början kände jag att benen ville springa fortare än hjärnan hade tänkt sig. Jag tyckte faktiskt att det gick riktigt fort hela rundan. Visst blev jag trött, och jag svettades kopiöst. Jag får nog börja med pannband, det är irriterande med svett som rinner ner i ögonen. Nu blev tiden, 29,55, faktiskt en negativ överraskning. Jag trodde att det gick ännu fortare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar