Ett av mina verkliga favoritprogram på radion är Vetenskapsradions Språket som sänds i Sveriges Radios P1. Det är här man t.ex. kan få det gamla regionala ordet Snällpisseskor förklarat. Är det någon som kan gissa vad detta är? "Skor" är kanske inte så svårt att förstå. "Pisse" är kanske också ganska lätt att förstå. Det kommer naturligtvis från att pissa. "Snäll" är väl det svåra. Det har alltså inget med att vara snäll och vänlig att göra. Men, kommer ni ihåg SJ:s gamla Snälltåg. Det var alltså lite snabbare tåg som inte stannade på alla stationer. Ordet snäll betyder ursprungligen rask. Snällpisseskor är helt enkelt de skor som står direkt innanför dörren att användas av hela familjen när man skulle snabbt ut på utedasset. Tänk så mycket viktigt man kan lära sig av att läsa Sven Tycker!
Jag har fortfarande inte förstått meningen med Höginkomstnära tjänster. Även kända under namnet Hushållsnära tjänster. Om det nu är så att vi vill öka sysselsättningen inom sektorn för städning, trädgårdsskötsel, fönsterputsning osv. Varför ska vi alla subventionera att de som har råd att köpa den tjänsten ska kunna göra detta billigare. Jag subventionerar gärna städningen osv till gamla tant Agda i kvarteret som inte klarar av att göra detta själv. Men varför ska jag betala en del av kostnaden när direktör Larsson får sin 8-rummare städad? Jag fattar fortfarande inte!
Just nu pågår det förhandlingar mellan å ena sidan EU och å andra sidan de afrikanska staterna om ett nytt handelsavtal. Kraven från EU är bland annat att de afrikanska staterna ska slopa sina tullar på livsmedelsimport från EU. Däremot är inte EU villiga att slopa subventionerna till EU:s produktion av livsmedel. Vilket alltså innebär att subventionerade livsmedel från EU ska konkurrera med inhemsk produktion utan något stöd. Det rapporteras att EU:s handelskommissionär Peter Mandelson använt biståndet som ett hot i förhandlingarna. Antagligen är EU ute efter att få samma effekt som i Indien, där subventionerat ris från USA håller på att slå ut den inhemska produktionen. Man kan helt enkelt inte producera riset lika billigt som det ris från USA som fått exportsubventioner från amerikanska staten. Är det mer än jag som skäms för vårt svenska medlemskap i Europeiska Unionen?
Och på tal om vårt stående tema, att vår värld inte saknar resurser för att människor ska slippa svälta eller lida av sjukdomar i onödan, men att vi fördelat dessa resurser fel så såg jag en siffra i tidningen. 1980 tjänade den genomsnittlige företagsledaren i USA 42 gånger så mycket som den genomsnittlige löntagaren. Och vi kan ju alltid diskutera hur ansvar, kunskap, arbetsinsats osv ska lönesättas. Den intressanta siffran är att år 2005 (alltså på 25 år) så har den siffran ändrats till att företagsledaren tjänar 411 gånger så mycket! När skillnaderna blivit så stora så beror dom på annat än de tidigare nämnda faktorerna. Då handlar det om förmåga att roffa åt sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar