Borgs räkmacka

Och så ser jag att Anders Borg tydligen lämnat in sin "nådiga lunta". Och där är den största satsningen ett resultat av en intensiv lobbyingkampanj från den svenska restaurangrörelsen. För närmare 6 miljarder kronor ska krogbranschen få en bättre lönsamhet. Det är ingen expert som tror på att det ger så mycket jobb. Erfarenheten från andra länder som försökt med samma medicin är att det blir enormt dyra jobb. Men vi får väl se det som en avskedspresent till Mauderaten när hon nu blir avpolleterad. Men kunde man inte samlat ihop till något billigare.

Ett annat område där intensiv lobbying gett resultat är avsaknaden av den utlovade höjda skatten på alkohol. Dom svenska ölbryggerierna har gjort en korrekt investering - för dom alltså - när dom satsat stora summor på lobbying för att få stopp på skattehöjningen. Det är viktigt för Anders Borg att lyssna på särintressen och vara mottaglig för deras argument. Nu väntar vi bara på att han lyssnar på de fackliga organisationerna också. Men det är väl för mycket begärt.

I augusti 2006 hävdade Anders Borg i valrörelsen att det fanns 1.208.900 svenskar i utanförskap. Något som var en skandal tyckte Anders (och Fredrik och Maud och Göran och.....). 6 år senare är siffran, om man räknar på samma sätt, 1.171.400. Fast numera pratar inte Fredde och Anders och dom andra om utanförskapet på samma sätt. Numera använder man andra sätt att räkna, så att siffran inte blir så hög. Men Utanförskapet har faktiskt sjunkit med 37.500 på 6 år. Det är hela 17 om dagen! Bra gjort Anders. Du är min idol.

Tyvärr är Anders också den svenska journalistkårens idol. Jag har aldrig varit med om att en finansminister mötts av sådan underdånighet från en journalistkår. Jag förstår att en av de gamla skjutjärnen, Lars Adaktusson, diskuteras som ny partiledare för Kristdemokraterna.

Och för att hålla oss på den ekonomiska fronten. Jag ser att Italien har fått sitt kreditbetyg sänkt ännu mer från A+ till A. Det måste vara en reaktion på att finansministern Silvio Berlusconi bara har tid att jobba deltid på sin fritid. Han är fullt upptagen av att hoppa runt i sänghalmen med vackra flickor.

Sedan ser jag att det hållits en manifestation utanför den Eritreanska ambassaden i Stockholm med krav på att den svenska journalisten Dawit Isaak ska friges. På fredag har han suttit inspärrad i 10 år utan någon rättegång. Alla inbjudna ställde upp - utom Sveriges utrikesminister Carl Bildt. Han tror fortfarande på den tysta diplomatin? Eller också är han fullt upptagen med att fundera på hur han ska lösa frågan med två andra svenska journalister, Martin Schibbye och Johan Persson som sitter fängslade i grannlandet Etiopien sedan dom åkt dit för att granska Lundin Oils samarbete med den etiopiska militärregimen. Det är ju en lite delikat fråga för den gode Calle som under många år satt i styrelsen för nämnda företag.

Sedan ser jag på olika håll i media att Försäkringskassan planerar att införa en fast utbetalningsdag för utbetalning av Tillfällig Föräldrapenning. Jag för min del tycker att det viktiga är att det finns tillräckliga resurser så att pengarna hinner betalas ut i tid. Det går ju liksom inte fortare att få ut sin ersättning bara för att utbetalningen sker ett visst datum i månaden. Tar det drygt två månader (som det gjorde sist jag var tvungen att vara hemma med TFP) innan man hinner påbörja handläggningen av mitt ärende så är jag ju inte hjälpt av att pengarna kommer den 15:e i nästa månad istället för så fort som möjligt, kanske den 18:e en månad tidigare. Ska utbetalningen ligga och vänta i systemet i kanske nästan en månad innan jag får dom så blir jag ju inte mer positiv inställd till Försäkringskassan. Det är antagligen med denna reform i åtanke som Försäkringskassan just nu planerar att lägga ner flera centra där Tillfällig Föräldrapenning handläggs för att ytterligare centralisera verksamheten till ett ännu färre antal storstäder. Underliga äro Försäkringskassans vägar!

Och till slut ser jag att Israel hotar med åtgärder mot Palestina om dessa framhärdar med att begära fullvärdigt medlemskap i FN. Bland de åtgärder som man överväger i Israel är att stjäla palestiniernas skattepengar. Det känns lite magstarkt av Israel att kräva ett erkännande av den israeliska staten från palestinierna om man inte själva är villiga att erkänna den palestinska staten?

Fast det är kanske där Calle är upptagen. Med att planera för det svenska stödet till Palestinas fulla medlemskap i FN?