EU-sjukan

Dagens skratt fick jag när jag läste i Aftonbladet i dag som hade granskat inkomsterna för EU-anställda i Sverige. Men skrattet fastnar i halsgropen när man tänker efter. Att EU-kolossen är en megabyråkrati för att försörja en massa människor och stötta företagen och jordbruk vet vi alla. Aftonbladet har jämfört två personer med bra lön (närmare 50.000 i månadslön). En har ett vanligt svenskt jobb, och en ingår i den grupp på drygt 200 som är anställda inom EU-förvalningarna i Sverige. Den vanlige svenska anställda har drygt 34.000 ut när skatter är dragna och bidrag (som barnbidrag) är utbetalda. En som jobbar inom EU-byråkratin har närmare 62.000 ut att leva på. Detta förklaras av att man för varje barn får drygt tre barnbidrag och till detta en massa andra tillägg för barnomsorg, för att man har ett hushåll och för att man jobbar utomlands. Och till detta betalar man en lägre EU-skatt. Det roliga kommer när Richard Aschberg, som skrivit artikeln, berättar hur det gick när han från EU-kommissionens talesman i Sverige, Eric Degerbeck, vill ha ut EU:s egna skattetabeller. Först vägrar Degerbeck att lämna ut denna (var blev det av Margot Wallströms öppenhet?) Till sist får Aschberg göra en skriftlig begäran och då lämnas papperen ut till slut. - "Men det enda jag kan säga är att även om du får ut den så kommer du ändå inte förstå någonting, för jag förstår ingenting och ingen förstår någonting utav det här". Jo, så säger EU-kommissionens talesman i Sverige till en journalist. Att man inget förstår är inget att förundras över. När det gäller EU-apparaten är det många som inget förstår, men... Efter att fått ut handlingarna får Aschberg ett påpekande att han blivit ombedd att uppmärksamma om EU:s bestämmelser för att publicera personuppgifter. Helt uppenbart är att man från högsta Brysselhåll inser att systemet är sjukt, och att man helst vill hemlighålla det hela.

Jag var lite besviken på SMHI i morse. I går hävdades det att det inte skulle bli något regn här i syd. Därför blev jag lite förundrad när det första jag ser när jag tittar ut genom fönsterrutan är att det regnar. Man hamnar då i det stora dilemmat. När verkligheten inte stämmer med myndighetens uppgifter, vad gäller? Hade det varit EU som var inblandat hade det varit myndighetens tolkning som gällt framför verkligheten. men nu var det ju "bara" SMHI. Jag bestämde mig snabbt för att lita till verkligheten, och konstatera att det verkligen regnade. Det var inte bara en illusion. Till all lycka slutade det så småningom. Resten av dagen har varit lite växlande väder, mest solsken och egentligen en ganska frisk och behaglig vind. Men, jag hade tänkt klippa gräset (straffet för gödningen) men konstaterade att det får torka upp lite till. Jag hoppas det blir tid under morgondagen. Det är tydligen i morgon Nationalparkernas Dag, och det är tänkt att Kevin och jag ska passa på att slå följe med syrran som är nere i Skåne på besök till Söderåsens Nationalpark. Så vi hoppas på bra väder. Och gräsklippning sent på eftermiddagen! Ja, inte för att jag hoppas, men jag känner mig tvingad.

För övrigt noterar jag att det börjar kittla i joggingbenen. Kanske kan det under morgondagen även bli tid för en joggingrunda. Det börjar kännas tillräckligt bra i fötter och ben för att återuppta vanan. I dag blir det inget, ty Kevin och jag ska på bio!