Att satsa på krig för att uppnå fred

» Kanske inte helt rätt metod.

Mitt förtroende för militärer är inte det allra högsta. Jag är villig att medge detta. Förutom det jag läser och hör eller ser så ligger ju min egen erfarenhet ganska långt tillbaka i tiden. Men jag har faktiskt gjort värnplikten. Det är snart 50 år sedan (jag muckade den 31 maj 1974) efter 12 månader på Karlsborgs fästning vid signalistregementet S2. Att man från militären inte var villiga att ge mig uppskov med lumpen så att jag kunde gå färdigt den tvåterminerskurs i Nationalekonomi som jag höll på med vid Lunds universitet gjorde inte min entusiasm högre.

Under ett år kom jag i kontakt med en mängd totalt inkompetenta befäl. Befäl med klara alkoholproblem. Jag ska villigt erkänna att jag nog inte heller var en mönstersoldat. Jag fick i varje fall höra att jag var ett kräk och svin och lite andra tillmälen. Hur som helst fick jag beskedet när det hela var över att jag skulle krigsplaceras som telefonist på någon form av sambandscentral.

Jag gjorde sedan några år senare några veckors repetionsutbildning. Då var jag plötsligt flygspanare vid luftvärnet! Så mycket "repetitionsutbildning" vill jag inte påstå att det handlade om. Nu tror jag att man plockade in mig från "avfallet" för att ha någon som gick vakt så att inte obehöriga kom in på skjutområdet. Jag spanade alltså inte efter några flygplan och liknande. Jag stod istället under ett par veckor på vakt tillsammans med prästen i Kivik för att kontrollera att inte obehöriga kom i vägen när man lekte med luftvärnet. Vi hann med många spännande diskussioner och funderingar under dagarna. Som lyckligtvis bjöd på ganska fint väder om jag inte minns fel.

Men, som sagt. Mitt förtroende för militärer ligger mycket lågt.

Jag såg i tidningen Syre nyligen en sammanställning av Sipris beräkningar av militärutgifterna i världen. Sipri är Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Dom gör bland annat en årlig beräkning av världens länders militärutgifter. Och det är skrämmande siffror som används till oftast rent destruktiva investeringar istället för att råda bot på fattigdom, sjukdom och död.

Här i Sverige har ju vår Brunblå högerregering just dragit ner på biståndet. Vi har tidigare haft en målsättning att 1% av BNP ska gå till bistånd men nu vill man från vår SD-styrda regering avskaffa denna målsättning. Det är inte realistiskt att arbeta med den typen av procentmål menar man och skär ner. Samtidigt ska vi ha ett liknande mål för militärutgifterna, fast dubbelt så högt. 2%! Det är tydligen realistiskt? Vi är inte där än, men NATO har ju detta som mål för medlemsländerna så då måste ju Sverige uppfylla detta. Vi ska ju vara snälla och lydiga.

Det ska dock medges att 2% är inga extrema siffror om vi tittar internationellt. Enligt Sipris beräkningar så ligger Oman högst i världen som lägger 7,34% av landets BNP på militären. Överhuvudtaget så domineras 10-i-topp listan av stater i Mellanöstern. Kuwait, Saudiarabien, Algeriet, Azerbajdzjan, Israel, Jordanien, Qatar, Armenien och Marocko är de tio länder som ligger högst räknat i procent av landets BNP. Tian Marocko ligger på 4,18% och ligger alltså långt över Sveriges mål trots allt.

Ett annat sätt att räkna och göra en jämförelse med landets storlek är att se på militärkostnaderna per capita. Dvs hur många dollar får varje innevånare lägga, från 1 års ålder till 100-åringen. I topp ligger ett land som är ganska aktuellt just nu. Varje innevånare i Qatar får satsa 3.955 dollar varje år på att Qatar ska kunna försvara sig mot sina aggressiva grannar. Det handlar alltså om mer än 40.000 kronor om året från varenda innevånare. På andra plats ligger Israel med 2.769$, USA på tredje plats med 2.405$. Sedan kommer Kuwait, Singapore, Saudiarabien, Norge, Australien, Oman och Finland (1.064$).

Ett annat sätt att titta är att se på de verkliga siffrorna. Här ligger naturligtvis USA i den absoluta toppen. USA lade 2021 (det är sista året med klara siffror) ner 801 miljarder dollar på att förbereda sig på att kriga. Hela Nato lägger 1.167 miljarder dollar på militären. Detta medan resten av världen utanför Nato sammanlagt lägger 909 miljarder dollar. USA står alltså ensamma för 39% av världens militärutgifter. Nato står för 56% av världens militärutgifter. De amerikanska satsningarna på militären är högre än de totala satsningarna från resten av länderna på 10-i-topp listan.

På andra plats efter USA kommer Kina med 293 miljarder följt av Indien med 76 miljarder, Storbritannien på 68 miljarder, Ryssland 66 miljarder och Frankrike 57 miljarder. Vårt stora hot Ryssland ligger alltså på femte plats i världen. Ryssland har militärutgifter som är drygt 8% av de amerikanska.

Nu vill alltså våra politiker att Sverige ska avancera i den här ligan. Tillåt mig att fundera över det kloka i sådana planer. Medan människor dör av svält, i sjukdomar osv satsar världens politiker allt mer pengar på att kunna ta livet av någon annan. Ökningarna till militären är högre än ökningarna av andra utgifter. Visst är vi kloka? Eller jag skulle säga att vi är INTE kloka!

Läs:
Fortsatt upprustning på många håll i världen. - Syre