Centern i utförsbacke

Visst är skadeglädjen den allra största glädjen? Jag ser i Aftonbladet att Centerpartiets ledning börjar inse faktum. Partiets förvandling från ett självständigt mittenparti med väljarbas på landsbygden, och till ett nyliberalt storstadsparti på högerkanten vars främsta syfte är att vara stödparti till Moderaterna, har satt sina spår i väljarstödet. Centerpartiet är det parti som med bred marginal har förlorat flest väljare sedan valet. Och detta kommer att sätta sina spår i antalet riksdagsmandat i det kommande valet. Risken är mycket stor att partiet förlorar sitt mandat i Västerbotten, och det skulle innebära att Maud "Mauderaten" Olofsson inte skulle bli återvald till Riksdagen. Mycket tyder därför på att Maud istället kommer att placeras överst på Stockholmlistan och skulle då peta ner Stureplanscenterns stora affischnamn, Fredrik Federley, till tredjeplatsen. Miljöminister Andreas Carlgren (den ende centerpartist som återstår som har någon form av intresse för miljöarbete) sätts som nummer två på listan. Jag skäms (nästan) för den skadeglädje jag känner.

Den 17 augusti publicerades i Aftonbladet på kultursidan en artikel av Donald Boström där han bland annat citerade palestinier som hävdade att palestinier som dödats på Västbanken under obducering hade fått organ stulna i Israel innan de döda kropparna återlämnades. Artikeln vållade en våldsam storm på många håll, och både Aftonbladet och Donald Boström beskylldes för antisemitism. Det blev också en rejäl diplomatisk fnurra på tråden då det från Israel mer eller mindre krävdes en officiell ursäkt för "de antisemitiska lögnerna" från Sverige. De svenska Israelvännerna var mycket upprörda och gjorde nästan paralleller med judeförföljelsen under nazitiden. I dag har den israeliska militären erkänt att det under 90-talet ofta förekom att det stals organ från både döda palestinier och döda israeliska soldater. Detta har skett sedan bandupptagningar med Yehuda Hiss, överläkaren för Israels rättsmedicinska institut Abu Kabir, som gjordes 1998, har offentliggjorts. Jag tar för givet att alla de, både svenskar och israeler, som gick ut i våldsamma angrepp på Aftonbladet och Donald Boström nu ber om ursäkt.

För övrigt ser jag att det finns planer på att bygga en järnvägstunnel till Amerika. Ja, inte under Atlanten, men under Berings hav från Sibirien till Alaska. På det här viset skulle man kunna binda ihop Europas och Asiens järnvägsnät med det Nordamerikanska. Fast kostnaden beräknas till 500 miljarder!

Statsminister Fredrik Reinfeldt har tydligen hållit, vad man kallade ett traditionellt, jultal. Och jag tycker mannen börjar utvecklas till en som tror att han står uppe på en piedestal och är överlägsen alla andra. Alla de andra ministrarna är bara staffagefigurer i hans eget menageri. Bara han träder in och talar allt till rätta så blir det bra igen. Den känslan av honom hade jag inte tidigare. Tycker han att han blivit för stor för lilla Sverige?

Och slutligen, jag tycker alltså inte längre att Socialförsäkringsminister Cristina "en tredagars släng av utbrändhet" Husmark Pehrsson (m) ska ha sparken. Det bästa är att hon sitter kvar fram till valet och fortsätter agera vallokomotiv för den Rödgröna oppositionen.